Citerar ett urdrag ur Gustav Fridolins gästblogg på rödgrön.se.
Jag tycker att han är en fantastisk retoriker som gör klockrena samhällsanalyser!
Fler sådana politiska samhällskritiker behövs i Sverige!"På samma sätt som myten om Stureplan är en pappkuliss bakom vilken osäkra barn från samhällets övre skikt gömmer sig så är myten om förorten också en pappkuliss bakom vilken andra osäkra barn kan gömma sig. Och framför kulisserna är vi andra, journalister inkluderat, och bygger oss en soffa av fördomar att sitta i när vi tittar på det hela.
Det intressanta är att vi i Sverige förut hade en helt annan myt, om en helt annan sorts förort.Det var 30-talets snygga funkisstad eller 50-talets ABC-stad som var en del av folkhemsmyten:
Det välordnade området där den unge arbetaren i skjorta och slips satt vid skrivbordet på kvällen och läste på till ingenjör medan den nyköpta SAAB-bilen stod trygg ute på parkeringsplatsen.
Men det Sverige vi hade då, var också ett Sverige där den gemensamma drömmen om framtiden var drömmen om ett samhälle där alla var inräknade.Att andra myter fått fäste beror på att vi nu lever under trycket av en annan samhällsdröm. Och när krisen då når förorten når den därmed inte samhällets ekonomiska växthus, utan de fattigaste områdena i Sverige.
Krisens dramaturgi blir till slut förortens. Först drabbades de med pengar på börsen, men nu har massiva statliga satsningar räddat deras pengar och kurvorna vänder upp igen. För att rädda kvartalsrapporterna har företagen genomfört massiva avskedanden.
Under 2009 blev 343 människor arbetslösa – varje dag. Den tredje dominobrickan faller nu när staten ska betala kostnaderna för arbetslösheten och krisinsatserna.
Man har redan försämrat a-kassan och sjukersättningarna.Nu skär man ner på skolor och äldreboenden, man lägger ner fritidsgårdar och sparkar lärare.
Detta svider i de områden som aldrig fått hämta sig sedan krisen på 1990-talet,där arbetslösheten hela tiden varit hög och fattigdomen ständigt närvarande.
Vi minns krisen på 1990-talet och vilken uppgivenhet den ledde till.
Plötsligt förvandlades sådant som tidigare varit självklarheter till
exklusiva privilegier.
Ungdomsarbetslösheten stabiliserades vid tvåsiffriga tal, bostadsmarknaden
klämde in människor i trångboddhet.
När verkligheten är dyster får myten livskraft."
Slut på citat!
