Följer du med - till Reinfeldt?

NU känns det som om tiden är inne!
Med eller utan kor!
Jag ska göra ett upprop till Stadsminister Reinfeldt med anhang.
Jag vill ha ett jobb NU!
Orkar inte med denna förnedring längre!


Så här ungefär kommer uppropet att se ut på forumet poeter.se :

Följer du med - till Reinfeldt?

Hej!
Jag vill på detta sätt rikta ett upprop till alla er här ute på poeter
för att undersöka hur många som kan tänkas befinna sig i en situation av arbetslöshet och/eller sjukskrivning och liksom jag ledsnat på att inte få något riktigt arbete!
Reinfeldt säger ju att det finns jobb, så låt oss trava upp till honom och kräva ett innan lågkonjunkturen slår ut i full blom!
Är en kvinna snart 58 år, har gått arbetslös i 5 år. Efter 24 år på samma företag blev jag ”övertalig”. Har sökt 100-tals jobb av olika slag efter detta - utan framgång, endast praktikplatser!
Nu har jag fått nog av allt snack om att det ska löna sig att arbeta och att så och så många har satts i arbete!
INGEN snackar t. ex om oss 50-talister, som blivit ”över”? Vi finns och syns tydligen inte?

Tänker inte vara tyst om denna åldersdiskriminering längre!
Vill trava upp till stadsministern och kräva att få ett jobb, NU!

JAG har inte bett om att vara arbetslös. Jag tillhör dem som har några år kvar att jobba och tycker att detta är ett oerhört resursslöseri med erfarenhet och människokraft!
Även lagar och regler måste förenklas, speciellt för oss som har färre än tio år kvar till pension. Det borde gynna oss så att vi kan ta vilket jobb vi vill utan att förlora den ersättning från a-kassa som vi faktiskt har försäkrat oss i.

Det är lätt att tro att man sitter ensam med sitt problem, men jag misstänker att det finns hundratals människor i samma situation som jag!

Hör av er till mig Ilona, på mail; tittut8@hotmail.com

************************************************************************************
Så ungefär ska det låta! Häng gärna på om du tycker att det är en bra ide´!

Avveckling=utveckling?

Försöker lära mig att ta en dag i taget och inte oroa mig för mycket inför morgondagen.
Inte alltid så lätt när man inte har kontroll över någonting!
Detta sekel har inte bjudit på så mycket medvind, för min del.
Sjukdom och arbetslöshet. Har arbetat på Posten AB, där jag bara skulle jobba ett tag
och sedan blev kvar 25 år, det kändes ju så säkert och tryggt!
En kreativ fritid gjorde att jag höll ut.
Under postens omorganisation blev jag utbränd och gick i väggen.
Då var det inget alternativ längre.
Rehabilitering fanns inte i Postens ordförråd!

Ingen ko på isen

Så sa min handläggare på AF när det ff var lång tid kvar innan det var fara å färde dvs. risk för att jag blev utförsäkrad! Ingen panik alltså!

...men på grönbete!

kan det kanske verka som... men jag känner mig mer som en ko som blivit över.
Men jag vill så gärna känna mig behövd och göra nytta många år till!
Jag behöver ett jobb...IDAG! Dessutom gillar jag kor, väldigt mycket! *ler*