Mmmm...hur många gånger säger man det till olika människor...
Åren går och plötsligt är det för sent.
Upptäckte det i veckan när en klasskamrat jag tänkt ringa, väldigt länge plötsligen inte lever längre!
Hennes dödsannons slog mig i huvudet i förra veckan.
Blev omskakad och förbannade över att jag skjutit upp det samtalet...
Nån som känner igen sig?
Idag talade jag med en annan person som alltid hör av sig till jul, födelsedagar och liknande. Vi säger alltid att NU måste vi ses på det nya året!
Det ska bli mitt enda nyårslöfte!
torsdag 18 december 2008
onsdag 17 december 2008
God Jul och Gott nytt År!
En vecka kvar till julafton!
Tycker att jag varit duktig som inte rusat runt som en förgiftad råtta i år!
(Kan ju bero på att jag är pank!)
Har köpt några julklappar på netet, som då kan betalas efter jul!
Hej tomtegubbar slå i glasen & låt oss lustiga vara!
måndag 15 december 2008
All you need is love!
Rensade lite i min mejllåda då hittade jag detta!
http://www.youtube.com/watch?v=adYbFQFXG0U
Apropå kärlek!
http://www.youtube.com/watch?v=adYbFQFXG0U
Apropå kärlek!
lördag 13 december 2008
Lusse lelle!
One, two, three, four, five, six, seven, eight!
Har varit och kollat på Amandas "chearleader" uppvisning i västerort.
Rena akrobatiken och mitt barnbarn Amanda är bäst!!!
Känner mig som om jag blivi invanderad av främmande föremål, på ett negativt sätt - alltså!
Har en förkylning som kommit och gått sedan i början på november.
Nu har jag lock för örat igen, för andra ggn!
Mår illa, hostar och snörvlar - igen.
Lär bli penicillin innan jul... Trodde kroppen kunde ta hand om detta själv, men nu ger jag snart upp!
Lyssnar på vacker Luciasång på tv;n från Malmö och tuggar på en lussebulle!
Kan någon släppa ut mig ur den här bubblan?
Har varit och kollat på Amandas "chearleader" uppvisning i västerort.
Rena akrobatiken och mitt barnbarn Amanda är bäst!!!
Känner mig som om jag blivi invanderad av främmande föremål, på ett negativt sätt - alltså!
Har en förkylning som kommit och gått sedan i början på november.
Nu har jag lock för örat igen, för andra ggn!
Mår illa, hostar och snörvlar - igen.
Lär bli penicillin innan jul... Trodde kroppen kunde ta hand om detta själv, men nu ger jag snart upp!
Lyssnar på vacker Luciasång på tv;n från Malmö och tuggar på en lussebulle!
Kan någon släppa ut mig ur den här bubblan?
fredag 12 december 2008
Så var det fullmåne - igen!
Fullmåne
Har oro i kroppen, vill inte va´ snäll
Min kropp pirrar häftigt när du står full
gömd bakom moln, denna gråkalla kväll
så gäckar du mig, min rytm slås omkull.
Vad är det du gör, får alls ingen ro
just nu mitt i natten den stilla,
när jag vill slumra i skyddat bo
och inte vill göra nå´n illa?
Klarvaken, är jag i denna stund
när månen drar i min kropp
det bubblar, jag får ju inte en blund
hur ska jag på detta få stopp?
Eftersom du rubbar havets gång
så varför då inte mitt svall?
Jag snurrar runt mig själv natten lång
tills jag knappast för detta står pall.
PÅ dan är jag fylld av energi.
Börjar genast möblera om i huset!
När du åter blir ny, är den känslan förbi
Jag känner mig fri från ruset.
Har oro i kroppen, vill inte va´ snäll
Min kropp pirrar häftigt när du står full
gömd bakom moln denna gråkalla kväll,
då gäckar du mig, min rytm slås omkull.
¤¤¤¤¤
/Ilona L
torsdag 11 december 2008
Då på vår tröskel står...
Stolt farmor tittade på Tilde och dagisbarnen på Lammet i Huddinge som sjöng Luciasånger i regnet!
onsdag 10 december 2008
Black knight!
Läste i en av mina lokaltidningar (den mörkblå) att moderaternas ordförande i Tyresö, Fredrik Saweståhl ropar "Yes we can" - med tanke på valet 2010!
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men kom att tänka på en sketch med Monty Pyton, där riddaren aldrig ger sig;
http://se.youtube.com/watch?v=2eMkth8FWno
LIte så ser jag på hur alliansen vägrar se vart åt de barkar!
Avrusta hela samhället och sno åt dig så mycket pengar du kan och stick till Dubai och bygg ett hus, verkar vara en bra strategi!YES WE CAN!!!!!!!
Jag kontrar med; Skitsnack! för att citera Sven-Otto Littorins ord i DN om att; det nu kommer två skit-år.
Pinsamt, sorgligt och katastrofalt för Sverige!
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men kom att tänka på en sketch med Monty Pyton, där riddaren aldrig ger sig;
http://se.youtube.com/watch?v=2eMkth8FWno
LIte så ser jag på hur alliansen vägrar se vart åt de barkar!
Avrusta hela samhället och sno åt dig så mycket pengar du kan och stick till Dubai och bygg ett hus, verkar vara en bra strategi!YES WE CAN!!!!!!!
Jag kontrar med; Skitsnack! för att citera Sven-Otto Littorins ord i DN om att; det nu kommer två skit-år.
Pinsamt, sorgligt och katastrofalt för Sverige!
Bildbloggen
Om någon undrar...
så har jag avvecklat min bildblogg.
Integrerar den i denna blogg.
Kommer att varva här med bilder och text, precis som jag gör nu...
så har jag avvecklat min bildblogg.
Integrerar den i denna blogg.
Kommer att varva här med bilder och text, precis som jag gör nu...
torsdag 4 december 2008
onsdag 3 december 2008
Lyssna inte på kacklet...
...Säger Per Lindvall på E24 sajten som jag hittade via Lotta Grönings blogg!
Värd att läsa tycker även jag!
Allt fler röster börjar höjas för en svensk euroanslutning. Lyssna inte på detta kackel. Låt kronan flyta. För mycket talar för att kreditkrisen snart är en statsfinansiell kris inte minst inom en handfull vacklande euroländer.
Per Lindvall: Kreditkrisen har fått de euroivrande hönsen att klättra ner från sina sovpinnar uppe på den ekonomiska läktaren. Med stirrig blick börjar de kackla om ”den svaga kronans skvalpande” och den politiska ”beslutskraften” hos euroländerna i samband med utformande av statliga bankgarantierna med mera. Allt talar för en euroanslutning enligt dessa.
Det är heller inte vilka höns som helst som har börjat yra utan riktiga ledarhöns på de två största dagliga nyhets- och industritidningarna. Även EU-ministrar, utrikesminstrar, hallänningar, européer och tennsoldater faller in i kacklandet.
Men tvärtemot vad dessa ”Ankschluss”-anhängare kacklar om så är den flytande och i dagsläget relativt svaga kronan är en av de bästa medicinerna som svensk ekonomi kan få i den rådande krisen. Dessutom är eurons stabilitet i stora drag en illusion som döljer de mycket stora spänningar som finns i detta ekonomiska fackverk.
Flera euroländer har ett mycket utsatt ekonomiskt läge och det är högst tveksamt om de, i likhet med Island, kommer att kunna klara sina åtaganden mot sina banksystem. Vem ska rädda Grekland, Spanien, Italien, Irland om de själva inte kan ta hand om sina problem? Räkna med att denna fråga dyker upp på eurobordet under nästa år, om inte redan på julbordet.
Huvudargumentet för att ha en flytande valuta är just att den ska flyta, som Financial Times utmärkte krönikör Martin Wolf påtalade i sitt försvar av det flytande pundet för ett par veckor sedan. (För det är inte bara de svenska eurohönsen som har vaknat).
I en osäker värld, där det sker och kan ske snabba förändringar, behövs mekanismer för att en ekonomi ska kunna anpassa sig. En flytande växelkurs är en av de mest effektiva sådana mekanismer som finns att tillgå. Alternativet är en extremt löneflexibel och öppen ekonomi. Så ser inte den svenska modellen ut och knappast i något euroland heller.
Nu kan man argumentera att den svenska ekonomin är i sådant skick, med goda statsfinanser och ett stort bytesbalansöverskott, att den svaga kronan tillför mera risk till den svenska ekonomin än vad den reducerar.
Detta är emellertid en statisk bild som snabbt är på väg att erodera. Sverige är extremt exportberoende och därmed utsatt för snabbare svängningar än många andra länder.
Det är inte bara svensk bilindustri, med Saab och Volvo, som balanserar på avgrundens rand. Även en annan stor exportindustri, skogsindustrin, har ovanpå sina strukturella problem nu även ett konjunkturellt mörker att hantera.
De stora varslen och den plötsliga nedgången inom svensk verkstadsindustri visar också hur utsatt läget är. Den svaga kronan är den bästa stötdämparen som den svenska industrin och arbetsmarknaden har just nu.
Sedan kan någon akademiker argumentera att en kroniskt svag valuta konserverar industristrukturen och hindrar landets näringsliv från att klättra uppåt i värdekedjan. Frågan är bara vart de tänkt att denna klättring ska leda.
För den kan föra ut i tomma intet när en alltför stark valuta leder till att den internationella konkurrenskraften urholkas och landet börjar avindustrialiseras. Denna process har gått långt i USA och inte minst inom flera EU- och euroländer. Spanien, Italien, Irland, Grekland är några exempel på euroländer som befinner sig i ett mycket bekymmersamt läge.
En av huvudambitionerna med euron var att den skulle leda till en konvergens, utjämning mellan medlemsländernas ekonomier där de alltmer skulle gå i takt med varandra. En annan och än viktigare var att tillväxten skulle få ett uthålligt lyft och en tredje var att euron skulle gen en snabbare strukturomvandling.
Den sammantagna tillväxten inom euroländerna har knappast varit något att skryta med och i de länder som har haft en kraftig tillväxt under de senaste åren har den inte varit vare sig sund eller uthållig. En hög inhemsk inflation, en låg euroränta, (negativ realränta under flera år), och en stark valuta har dels gött en bostadsbubbla med få globala motsvarigheter i Irland och Spanien.
Strukturomvandlingen har visserligen varit kraftig i samma länder, där exempelvis de relativa lönekostnaderna i Spanien har stigit med 60 procent och Italien med 50 procent jämfört med Tyskland under de senaste tio åren.
Detta har emellertid inte gjort att den spanska eller italienska industrin har klättrat uppåt i förädlingskedjan utan har mera lett till en accelererande avindustrialisering. Dessa länder har nu mycket stora strukturella bekymmer, inte minst vad gäller deras vacklande finansiella system, vilka det är högst tveksamt om de förmår hantera på egen hand.
Tyskland, Nederländerna och Finland, som är de euroländer som har de stabilaste finanserna inom euroområdet, befinner sig inte i någon avundsvärd position om eller snarast när de måste börja hjälpa sina vacklande eurokompisar.
Sverige har redan tagit på sig sådan eurorelaterad börda genom de svenska bankernas, främst Swedbank och SEB, hämningslösa expansion i Baltikum. Dessa länder har liksom Irland, Spanien med flera också erfarit en snabb kreditfinansierad tillväxt samtidigt som de löneinflaterad bort sin konkurrenskraft där valutorna varit ”peggade” mot euron.
De stora ekonomiska obalanserna i baltländerna gör att risken för en mycket svår ekonomisk djupdykning är överhängande. De skulle kunna lösa stora delar av den anpassning som måste ske genom att låta sina valutor flyta. Men eftersom merparten av lånen i dessa länder har skett i euro skulle det leda till massiva kreditförluster för de svenska bankerna, där slutnotan mycket väl kan landa hos de svenska skattebetalarna.
slut på citat.
Jag kan inte annat än hålla med om att det vilar en neurotisk anda över valutafinansen!
Värd att läsa tycker även jag!
Allt fler röster börjar höjas för en svensk euroanslutning. Lyssna inte på detta kackel. Låt kronan flyta. För mycket talar för att kreditkrisen snart är en statsfinansiell kris inte minst inom en handfull vacklande euroländer.
Per Lindvall: Kreditkrisen har fått de euroivrande hönsen att klättra ner från sina sovpinnar uppe på den ekonomiska läktaren. Med stirrig blick börjar de kackla om ”den svaga kronans skvalpande” och den politiska ”beslutskraften” hos euroländerna i samband med utformande av statliga bankgarantierna med mera. Allt talar för en euroanslutning enligt dessa.
Det är heller inte vilka höns som helst som har börjat yra utan riktiga ledarhöns på de två största dagliga nyhets- och industritidningarna. Även EU-ministrar, utrikesminstrar, hallänningar, européer och tennsoldater faller in i kacklandet.
Men tvärtemot vad dessa ”Ankschluss”-anhängare kacklar om så är den flytande och i dagsläget relativt svaga kronan är en av de bästa medicinerna som svensk ekonomi kan få i den rådande krisen. Dessutom är eurons stabilitet i stora drag en illusion som döljer de mycket stora spänningar som finns i detta ekonomiska fackverk.
Flera euroländer har ett mycket utsatt ekonomiskt läge och det är högst tveksamt om de, i likhet med Island, kommer att kunna klara sina åtaganden mot sina banksystem. Vem ska rädda Grekland, Spanien, Italien, Irland om de själva inte kan ta hand om sina problem? Räkna med att denna fråga dyker upp på eurobordet under nästa år, om inte redan på julbordet.
Huvudargumentet för att ha en flytande valuta är just att den ska flyta, som Financial Times utmärkte krönikör Martin Wolf påtalade i sitt försvar av det flytande pundet för ett par veckor sedan. (För det är inte bara de svenska eurohönsen som har vaknat).
I en osäker värld, där det sker och kan ske snabba förändringar, behövs mekanismer för att en ekonomi ska kunna anpassa sig. En flytande växelkurs är en av de mest effektiva sådana mekanismer som finns att tillgå. Alternativet är en extremt löneflexibel och öppen ekonomi. Så ser inte den svenska modellen ut och knappast i något euroland heller.
Nu kan man argumentera att den svenska ekonomin är i sådant skick, med goda statsfinanser och ett stort bytesbalansöverskott, att den svaga kronan tillför mera risk till den svenska ekonomin än vad den reducerar.
Detta är emellertid en statisk bild som snabbt är på väg att erodera. Sverige är extremt exportberoende och därmed utsatt för snabbare svängningar än många andra länder.
Det är inte bara svensk bilindustri, med Saab och Volvo, som balanserar på avgrundens rand. Även en annan stor exportindustri, skogsindustrin, har ovanpå sina strukturella problem nu även ett konjunkturellt mörker att hantera.
De stora varslen och den plötsliga nedgången inom svensk verkstadsindustri visar också hur utsatt läget är. Den svaga kronan är den bästa stötdämparen som den svenska industrin och arbetsmarknaden har just nu.
Sedan kan någon akademiker argumentera att en kroniskt svag valuta konserverar industristrukturen och hindrar landets näringsliv från att klättra uppåt i värdekedjan. Frågan är bara vart de tänkt att denna klättring ska leda.
För den kan föra ut i tomma intet när en alltför stark valuta leder till att den internationella konkurrenskraften urholkas och landet börjar avindustrialiseras. Denna process har gått långt i USA och inte minst inom flera EU- och euroländer. Spanien, Italien, Irland, Grekland är några exempel på euroländer som befinner sig i ett mycket bekymmersamt läge.
En av huvudambitionerna med euron var att den skulle leda till en konvergens, utjämning mellan medlemsländernas ekonomier där de alltmer skulle gå i takt med varandra. En annan och än viktigare var att tillväxten skulle få ett uthålligt lyft och en tredje var att euron skulle gen en snabbare strukturomvandling.
Den sammantagna tillväxten inom euroländerna har knappast varit något att skryta med och i de länder som har haft en kraftig tillväxt under de senaste åren har den inte varit vare sig sund eller uthållig. En hög inhemsk inflation, en låg euroränta, (negativ realränta under flera år), och en stark valuta har dels gött en bostadsbubbla med få globala motsvarigheter i Irland och Spanien.
Strukturomvandlingen har visserligen varit kraftig i samma länder, där exempelvis de relativa lönekostnaderna i Spanien har stigit med 60 procent och Italien med 50 procent jämfört med Tyskland under de senaste tio åren.
Detta har emellertid inte gjort att den spanska eller italienska industrin har klättrat uppåt i förädlingskedjan utan har mera lett till en accelererande avindustrialisering. Dessa länder har nu mycket stora strukturella bekymmer, inte minst vad gäller deras vacklande finansiella system, vilka det är högst tveksamt om de förmår hantera på egen hand.
Tyskland, Nederländerna och Finland, som är de euroländer som har de stabilaste finanserna inom euroområdet, befinner sig inte i någon avundsvärd position om eller snarast när de måste börja hjälpa sina vacklande eurokompisar.
Sverige har redan tagit på sig sådan eurorelaterad börda genom de svenska bankernas, främst Swedbank och SEB, hämningslösa expansion i Baltikum. Dessa länder har liksom Irland, Spanien med flera också erfarit en snabb kreditfinansierad tillväxt samtidigt som de löneinflaterad bort sin konkurrenskraft där valutorna varit ”peggade” mot euron.
De stora ekonomiska obalanserna i baltländerna gör att risken för en mycket svår ekonomisk djupdykning är överhängande. De skulle kunna lösa stora delar av den anpassning som måste ske genom att låta sina valutor flyta. Men eftersom merparten av lånen i dessa länder har skett i euro skulle det leda till massiva kreditförluster för de svenska bankerna, där slutnotan mycket väl kan landa hos de svenska skattebetalarna.
slut på citat.
Jag kan inte annat än hålla med om att det vilar en neurotisk anda över valutafinansen!
måndag 1 december 2008
Julkalender!
Måste ju bara tipsa om "ett alliansfritt sveriges" nya julkalender!
http://www.dcoremedia.com/kalender08/main/1_kusa.html
Tugga o svälj!
http://www.dcoremedia.com/kalender08/main/1_kusa.html
Tugga o svälj!
Hör på den låten...
Alltså... jag är i normala fall inget Sonja Aldén fan (förlåt) men idag hörde jag denna låt "Du får inte" på Lotta Bromés förträffliga program på SR radio p4 extra.
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=2151
Så naket vackert jag kände mig träffad och bara föll!
Eftersom jag är en obotlig romantiker,så ville jag dela med mig av denna låt - framförallt texten, som gick rätt in i mitt rödaste hjärterum!
http://se.youtube.com/watch?v=QXUFKlzhpzU - lyssna o njut...
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=2151
Så naket vackert jag kände mig träffad och bara föll!
Eftersom jag är en obotlig romantiker,så ville jag dela med mig av denna låt - framförallt texten, som gick rätt in i mitt rödaste hjärterum!
http://se.youtube.com/watch?v=QXUFKlzhpzU - lyssna o njut...
söndag 30 november 2008
1:a Advent!
Idag ska jag tända ett ljus och skåla i glögg för att novembers sista dag 2008 snart är till ände! Men först adventskaffe hos Tilde, som även har gjort denna söta snögubbe (med lite hjälp av sin mormor) till sin farmor för ett år sedan!
fredag 21 november 2008
Ett pris som förlorat sin status
Det är en mörk dag idag och det mörknar alltmer över den parlamentariska demokratin i svedala.
Regeringen har godkänt Lissabonfördraget och Sverige har gett upp många års kamp för strejkrätt och lagen som ska skydda anställda urholkas mer och mer.
Å andra sidan blir ju fler och fler arbetslösa... :-) eh...?
Man slutar aldrig att förvånas över ytlighetens utbredning i media när en person som Fredrik Strage kan få stora journalistpriset(som förnyare) för att ha listat 100st
(eller var det 1000?) youtube låtar!!!
Verkligheten överträffar fantasin!
Nästa års stora journalistpris går till....Filip och Fredrik eller Alex Schülman???
onsdag 19 november 2008
Skuggutredningen, den alternativa kulturutredningen 2008
Ett antal människor har skrivit till denna kulturmanifestation på olika håll i sverige den 17/11 bl.a på Orionteatern i stockholm.
Har tagit mig friheten att kopiera några röster:
Barbro Lindgren
Hjälp!
Vart tog kulturen vägen
och var kommer alla dokusåpor ifrån?
När blev allt en tävling?
Vi ska tydligen underhållas av allt utom Kultur!
Men vi är inte skapade för meningslös information dygnet runt. Kultur kräver tid och stillhet.
Ytligheten brer ut sig när Kulturen ligger i träda.
Och Kulturen Kan inte värderas i pengar – med den måste få kosta! Mycket!!
För utan att få uppleva den svindlande Känslan, när vardagen upphöjs till Konst, är vi alla fattiga.
Barbro Lindgren, författare
Ylva Eggehorn
Hos mina farföräldrar i Älvsjö fanns varje år en ny utgåva av Federativs Arbetarekalender. Den innehöll – förutom årliga datum och namnsdagar – folkbildande artiklar om allt från vulkaner till Goethe. Samt en Ordlista för Vardagen. Ordlistan började varje år med en ny bokstav. 1950, året jag föddes, hade man kommit till bokstaven ”i”. Där kunde man ta del av ordförklaringar till illiterat, itinerera och interimistiska beslut. Ordlista för vardagen underskattade varken behovet av den kunskap som ger makt eller läsarnas förmåga att ta till sig kunskapen, det är uppenbart.
Det var här jag för första gången mötte ordet imponderabilia. Vad i hela världen betyder det?
Ordlistan förklarade: ovägbara ting i politiken, psykologiska faktorer, svårberäkneliga men nödvändiga vid uppfattningen av en fråga. Jag fick läsa om det där ett par gånger. Sen insåg jag: det här är ju precis vad jag håller på med. De långsamma, nästan osynliga processerna i ett folk, där reflektion pågår, värderingar och åsikter bildas, opinioner formas och eventuellt till sist tar form i skapande av kulturella uttryck, eller byggnader, lagstiftning, organisationer och beslut. Det oroar mig att jag ser ett glapp mellan den här processen och de beslut som fattas på politisk nivå. Som två isflak glider de långsamt från varandra.
Därför behöver vi ett offentligt samtal om kultur och kulturpolitik. I det samtalet behöver vi många berättelser som kan förmedla komplexa sanningar. Att berätta är ett existensiellt grundbehov som skapar mening och ger ramar för kunskapen, så att vi kan värdera ny kunskap utan att den blir fragmentarisk. Det här gäller framförallt berättelser om framtiden, ”minnet av framtiden”. Litteratur och andra konstformer handlar inte enbart om estetisk konsumtion, utan om ”möjligheten att föreställa sig något annat” – och att tro att det är möjligt att åstadkomma något annat än den situation som för tillfället råder. Det är i grunden en demokratifråga. Vem eller vilka skriver framtidsberättelserna idag? Var övas den kritiska förmågan att ifrågasätta det till synes självklara?
Mellan elitism och populism finns bildningens möjlighet. Jag vill se en politisk ambition för folkbildning i Sverige:
Utbilda lärarna i våra skolor i berättande.
Första perioden varje skoltermin skall tillbringas i det obligatoriska skolbiblioteket. Läs högt för och med barnen – inte bara för de minsta.
Ge dem språk och berättarstrukturer. Teater, film, litteratur, musik och konst förmedlar berättelser. Att lämna barn och unga människor ensamma framför datorn och kalla det ”forskning” är ett övergivande – de lär sig bara att skriva av torftiga texter och artiklar på Internet, utan att förstå vad de skriver av.
Vägra betrakta kulturskapare som företagare – de är forskare och i sitt kreativa arbete i princip lika oanvändbara som grundforskare. Tillämpbarheten kommer i ett senare skede! Kreativitet är en mänsklig aktivitet och ett värde i sig!
Skapa en politisk/ekonomisk mellannivå för kulturskapare, mellan löntagare och företagare. Det är inte svårt med dagens teknologi att ha ytterligare en kolumn i administrationen. Anpassa skatter, avgifter och bokslutskrav efter denna grupps reella förutsättningar. Betrakta kultur som investeringar i allmännytta.
Imponderabilia!
Ylva Eggehorn, författare och dramatiker
Ann Petrén
Jag tycker att t.ex Teateralliansen skulle kunna vara ett påtryckningsorgan i samband med rollbestättning av film. Alltså att Teateralliansen idkade påtryckning på filmproducenter o castare att våga nyttja andra än "säkra" kort. Det spelas ju in filmer som redan på förhand beräknas ha ekonomi och publik, t.ex Wallander och liknande varför måste dom säkra upp sig med kända ansikten, dom bör ju kunna hjälpa till att visa den bredd det faktiskt finns i skådespelarkåren. Som enskild skådespelare kan man ju aldrig argumentera i denna sak eftersom då skulle man uppfattas som att man själv är bitter för att inte få vara med. men många "klagar" ju på att det ständigt är samma ansikten och vem ska göra något åt det om inte producenter o castare. På så sätt skulle ju fler få arbete och vi kan hävda att vi behövs för som det nu är behövs ju inte alla eftersom så många är utan arbete då filmprducenterna inte vågar riskera. Det borde ju ligga även i producenterna intresse att visa på bredden. Vi måste ju samarbeta kring resurserna. Många jobbar dubbelt medan andra är helt utan.
tänkte på detta nu på vägen hem
många bäckar små... inget särskilt välformulerat förslag men en tanke
Det år som det inte är Teaterbienal skulle det vara en internationell Teaterfestival i Stockholm!
Ann Petrén, skådespelare
David Weiss
Den offentligt finansierade kulturen är en hörnsten i vår demokrati. Den skall, i likhet med Public Service-uppdraget för radio och TV, verka för ett brett utbud för så stora delar av folket som möjligt utan att begränsas av kommersiella, religiösa eller politiska hänsyn.
Ändå angriper man gärna vår solidariskt finansierade modell, av folket/för folket, från höger i samtida kulturdebatt bl.a genom att anklaga hela modellen för att vara en socialistiskt färgad hierarki som präglas av kåranda och trångsynthet. Det finns delar av den kritiken som är relevant för en fortsatt utveckling och fördjupning av ett fritt, demokratiskt kulturliv i vårat land.
Som en introduktion till denna diskurs bör man förstå att även om kulturella uttryck står var och en fritt skapa helt efter eget gottfinnande så är finansierngsmodellen en utlöpare av arbetarrörelsens kamp för social rättvisa och fördjupad demokrati i Sverige under 1900-talet fram till idag. Folkbildningstanken som manifesterats bl.a i ABF och studiecirklarna är en delvis bortglömd ledstjärna för både kulturinstitutioner och anslagsgivare så som Kulturrådet i Sverige idag. Detta är ett centralt historiskt perspektiv på det faktum att männsikor med olika bakgrund idag faktiskt har råd och möjlighet att ägna sig åt kulturell verksamhet oavsett om den är kommersiell, politisk, religiös eller inte. Säkerställandet av denna mångfald är inte partipolitiskt till sitt innersta väsen, men är som statsvetenskaplig idé demokratisk och antifascistisk och rymmer ett helt spektra av strömningar från många håll i samhället.
För att uppmärksamma detta har jag valt en för den internationella arbetarrörelsen viktig kampsång och skrivit en ny text med fokus på kulturarbetets villkor i Sverige idag. Orginalmelodin kallas för "Warzawianka" och är ursprungligen en polsk antittsaristisk, revolutionär frihetssång från 1800-talet.
I Spanien blev den under inbördeskriget och kampen mot fascismen adopterad av anarkisterna och gavs namnet "A las barricadas". Den hittills mest kända svenska versionen är "Warsavjanka - Kampen för Klassen", desvärre skriven av de Marxist-Leninistiska tokstollarna i de gamla proggbandet Knutna Nävar. De olika varianterna finns lyckligtvis alla på Youtube, för många att avnjutas och nu är det dags för nästa version som jag tycker skall kallas: KULTURARBETETS KAMPSÅNG. Den är en fri omskrivning av Knutna Nävars version.
http://www.youtube.com/watch?v=hsG5cwfjw0I
KULTURARBETETS KAMPSÅNG
Vers:
Ständigt allt större blir ekonomier
som göds utav arbete och vinstmarginal.
Men utrymmet krymper under toppstyrda partier,
Och valfrihet är till för de som har kapital!
Refr:
Vi följer i spåren arbetarklassen,
hjältar som fallit för frihetens sak!
Vägen är krokig och skaran är brokig,
känslan är tokig men viljan är rak.
Vi följer i spåren systrar och bröder,
kämpar som fallit för frihetens sak!
Vägen är krokig och skaran är brokig,
känslan är tokig men viljan är rak.
Vers:
Nog har vi mästrats och manipulerats,
demokrati är ingen fråga om smak!
Välfärden måste ju finansieras,
solidariskt ska vi höja vårat utgiftstak!
Refr:
Till kamp och till seger folkbildning leder,
vi tar tillbaka vad man en gång från oss stal!
Frihet att tänka och frihet att älska,
frihet att fullfölja vår potential!
Till kamp och till seger folkbildning leder,
nu vi tar tillbaka vad man en gång från oss stal!
Frihet att tänka och frihet att älska,
frihet att utveckla humankapital!
Jag framför den gärna om intresse finns, men helst av allt vill jag att så många som möjligt sjunger den och gör den till sin!
David Weiss, kulturarbetare
Ett litet utdrag ur de trösterika kulturutövarnas upprop.
Mera finns att läsa på http://www.skuggutredningen.se/web/pages/inkomna.php
Låt våra röster aldrig tystna över denna kulturfientliga regering som bara ser prislappen kortsiktigt i det som är vår livsnödvändiga kulturutövning och arv.
Har tagit mig friheten att kopiera några röster:
Barbro Lindgren
Hjälp!
Vart tog kulturen vägen
och var kommer alla dokusåpor ifrån?
När blev allt en tävling?
Vi ska tydligen underhållas av allt utom Kultur!
Men vi är inte skapade för meningslös information dygnet runt. Kultur kräver tid och stillhet.
Ytligheten brer ut sig när Kulturen ligger i träda.
Och Kulturen Kan inte värderas i pengar – med den måste få kosta! Mycket!!
För utan att få uppleva den svindlande Känslan, när vardagen upphöjs till Konst, är vi alla fattiga.
Barbro Lindgren, författare
Ylva Eggehorn
Hos mina farföräldrar i Älvsjö fanns varje år en ny utgåva av Federativs Arbetarekalender. Den innehöll – förutom årliga datum och namnsdagar – folkbildande artiklar om allt från vulkaner till Goethe. Samt en Ordlista för Vardagen. Ordlistan började varje år med en ny bokstav. 1950, året jag föddes, hade man kommit till bokstaven ”i”. Där kunde man ta del av ordförklaringar till illiterat, itinerera och interimistiska beslut. Ordlista för vardagen underskattade varken behovet av den kunskap som ger makt eller läsarnas förmåga att ta till sig kunskapen, det är uppenbart.
Det var här jag för första gången mötte ordet imponderabilia. Vad i hela världen betyder det?
Ordlistan förklarade: ovägbara ting i politiken, psykologiska faktorer, svårberäkneliga men nödvändiga vid uppfattningen av en fråga. Jag fick läsa om det där ett par gånger. Sen insåg jag: det här är ju precis vad jag håller på med. De långsamma, nästan osynliga processerna i ett folk, där reflektion pågår, värderingar och åsikter bildas, opinioner formas och eventuellt till sist tar form i skapande av kulturella uttryck, eller byggnader, lagstiftning, organisationer och beslut. Det oroar mig att jag ser ett glapp mellan den här processen och de beslut som fattas på politisk nivå. Som två isflak glider de långsamt från varandra.
Därför behöver vi ett offentligt samtal om kultur och kulturpolitik. I det samtalet behöver vi många berättelser som kan förmedla komplexa sanningar. Att berätta är ett existensiellt grundbehov som skapar mening och ger ramar för kunskapen, så att vi kan värdera ny kunskap utan att den blir fragmentarisk. Det här gäller framförallt berättelser om framtiden, ”minnet av framtiden”. Litteratur och andra konstformer handlar inte enbart om estetisk konsumtion, utan om ”möjligheten att föreställa sig något annat” – och att tro att det är möjligt att åstadkomma något annat än den situation som för tillfället råder. Det är i grunden en demokratifråga. Vem eller vilka skriver framtidsberättelserna idag? Var övas den kritiska förmågan att ifrågasätta det till synes självklara?
Mellan elitism och populism finns bildningens möjlighet. Jag vill se en politisk ambition för folkbildning i Sverige:
Utbilda lärarna i våra skolor i berättande.
Första perioden varje skoltermin skall tillbringas i det obligatoriska skolbiblioteket. Läs högt för och med barnen – inte bara för de minsta.
Ge dem språk och berättarstrukturer. Teater, film, litteratur, musik och konst förmedlar berättelser. Att lämna barn och unga människor ensamma framför datorn och kalla det ”forskning” är ett övergivande – de lär sig bara att skriva av torftiga texter och artiklar på Internet, utan att förstå vad de skriver av.
Vägra betrakta kulturskapare som företagare – de är forskare och i sitt kreativa arbete i princip lika oanvändbara som grundforskare. Tillämpbarheten kommer i ett senare skede! Kreativitet är en mänsklig aktivitet och ett värde i sig!
Skapa en politisk/ekonomisk mellannivå för kulturskapare, mellan löntagare och företagare. Det är inte svårt med dagens teknologi att ha ytterligare en kolumn i administrationen. Anpassa skatter, avgifter och bokslutskrav efter denna grupps reella förutsättningar. Betrakta kultur som investeringar i allmännytta.
Imponderabilia!
Ylva Eggehorn, författare och dramatiker
Ann Petrén
Jag tycker att t.ex Teateralliansen skulle kunna vara ett påtryckningsorgan i samband med rollbestättning av film. Alltså att Teateralliansen idkade påtryckning på filmproducenter o castare att våga nyttja andra än "säkra" kort. Det spelas ju in filmer som redan på förhand beräknas ha ekonomi och publik, t.ex Wallander och liknande varför måste dom säkra upp sig med kända ansikten, dom bör ju kunna hjälpa till att visa den bredd det faktiskt finns i skådespelarkåren. Som enskild skådespelare kan man ju aldrig argumentera i denna sak eftersom då skulle man uppfattas som att man själv är bitter för att inte få vara med. men många "klagar" ju på att det ständigt är samma ansikten och vem ska göra något åt det om inte producenter o castare. På så sätt skulle ju fler få arbete och vi kan hävda att vi behövs för som det nu är behövs ju inte alla eftersom så många är utan arbete då filmprducenterna inte vågar riskera. Det borde ju ligga även i producenterna intresse att visa på bredden. Vi måste ju samarbeta kring resurserna. Många jobbar dubbelt medan andra är helt utan.
tänkte på detta nu på vägen hem
många bäckar små... inget särskilt välformulerat förslag men en tanke
Det år som det inte är Teaterbienal skulle det vara en internationell Teaterfestival i Stockholm!
Ann Petrén, skådespelare
David Weiss
Den offentligt finansierade kulturen är en hörnsten i vår demokrati. Den skall, i likhet med Public Service-uppdraget för radio och TV, verka för ett brett utbud för så stora delar av folket som möjligt utan att begränsas av kommersiella, religiösa eller politiska hänsyn.
Ändå angriper man gärna vår solidariskt finansierade modell, av folket/för folket, från höger i samtida kulturdebatt bl.a genom att anklaga hela modellen för att vara en socialistiskt färgad hierarki som präglas av kåranda och trångsynthet. Det finns delar av den kritiken som är relevant för en fortsatt utveckling och fördjupning av ett fritt, demokratiskt kulturliv i vårat land.
Som en introduktion till denna diskurs bör man förstå att även om kulturella uttryck står var och en fritt skapa helt efter eget gottfinnande så är finansierngsmodellen en utlöpare av arbetarrörelsens kamp för social rättvisa och fördjupad demokrati i Sverige under 1900-talet fram till idag. Folkbildningstanken som manifesterats bl.a i ABF och studiecirklarna är en delvis bortglömd ledstjärna för både kulturinstitutioner och anslagsgivare så som Kulturrådet i Sverige idag. Detta är ett centralt historiskt perspektiv på det faktum att männsikor med olika bakgrund idag faktiskt har råd och möjlighet att ägna sig åt kulturell verksamhet oavsett om den är kommersiell, politisk, religiös eller inte. Säkerställandet av denna mångfald är inte partipolitiskt till sitt innersta väsen, men är som statsvetenskaplig idé demokratisk och antifascistisk och rymmer ett helt spektra av strömningar från många håll i samhället.
För att uppmärksamma detta har jag valt en för den internationella arbetarrörelsen viktig kampsång och skrivit en ny text med fokus på kulturarbetets villkor i Sverige idag. Orginalmelodin kallas för "Warzawianka" och är ursprungligen en polsk antittsaristisk, revolutionär frihetssång från 1800-talet.
I Spanien blev den under inbördeskriget och kampen mot fascismen adopterad av anarkisterna och gavs namnet "A las barricadas". Den hittills mest kända svenska versionen är "Warsavjanka - Kampen för Klassen", desvärre skriven av de Marxist-Leninistiska tokstollarna i de gamla proggbandet Knutna Nävar. De olika varianterna finns lyckligtvis alla på Youtube, för många att avnjutas och nu är det dags för nästa version som jag tycker skall kallas: KULTURARBETETS KAMPSÅNG. Den är en fri omskrivning av Knutna Nävars version.
http://www.youtube.com/watch?v=hsG5cwfjw0I
KULTURARBETETS KAMPSÅNG
Vers:
Ständigt allt större blir ekonomier
som göds utav arbete och vinstmarginal.
Men utrymmet krymper under toppstyrda partier,
Och valfrihet är till för de som har kapital!
Refr:
Vi följer i spåren arbetarklassen,
hjältar som fallit för frihetens sak!
Vägen är krokig och skaran är brokig,
känslan är tokig men viljan är rak.
Vi följer i spåren systrar och bröder,
kämpar som fallit för frihetens sak!
Vägen är krokig och skaran är brokig,
känslan är tokig men viljan är rak.
Vers:
Nog har vi mästrats och manipulerats,
demokrati är ingen fråga om smak!
Välfärden måste ju finansieras,
solidariskt ska vi höja vårat utgiftstak!
Refr:
Till kamp och till seger folkbildning leder,
vi tar tillbaka vad man en gång från oss stal!
Frihet att tänka och frihet att älska,
frihet att fullfölja vår potential!
Till kamp och till seger folkbildning leder,
nu vi tar tillbaka vad man en gång från oss stal!
Frihet att tänka och frihet att älska,
frihet att utveckla humankapital!
Jag framför den gärna om intresse finns, men helst av allt vill jag att så många som möjligt sjunger den och gör den till sin!
David Weiss, kulturarbetare
Ett litet utdrag ur de trösterika kulturutövarnas upprop.
Mera finns att läsa på http://www.skuggutredningen.se/web/pages/inkomna.php
Låt våra röster aldrig tystna över denna kulturfientliga regering som bara ser prislappen kortsiktigt i det som är vår livsnödvändiga kulturutövning och arv.
tisdag 18 november 2008
Klok kommentar
Detta hörde jag i morse på tv4 där det debatterades relationer:
"Man är i den relation man anser sig vara värd".
Jag studsade till.
Tänkte...lååångt senare på dan att...
OM jag hade kunnat brodera,
så skulle jag gjort en bonad med dessa ord att hänga på väggen!
"Man är i den relation man anser sig vara värd".
Jag studsade till.
Tänkte...lååångt senare på dan att...
OM jag hade kunnat brodera,
så skulle jag gjort en bonad med dessa ord att hänga på väggen!
måndag 17 november 2008
Ur Vänsterpartiets blogg och ett svar från riksdagen till mig
Skicka en uppmaning via e-post
Den 20 november röstar riksdagen om Lissabonfördraget. Hjälp till med att försöka övertyga socialdemokraterna om att rösta för en vilandeförklaring. Klicka på länken nedan, fyll sedan i ditt namn och din e-postadress så skickas ett brev ut till alla socialdemokratiska ledamöter i riksdagen.
http://riksdagsvanstern.org/svenskamodellen/#protestera
Det gjorde jag och svaret finns en bit här nedanför.
Lissabonfördraget påverkar strejkrätten och kollektivavtalsmodellen!
Den 20 November röstar riksdagen om Lissabonfördraget. Vi kräver garantier för att skydda den svenska avtalsmodellen och konflikträtten. Efter Lavaldomen står det klart att EU-fördragen saknar skydd för löntagarna och att EU inskränker konflikträtten på svensk arbetsmarknad och underkänner delar av den svenska arbetsrättslagstiftningen.
Det nya fördraget - Lissabonfördraget - förbättrar inget av detta. Frågan om den svenska kollektivavtalsmodellen är så grundläggande att vi hoppas att alla riksdagsledamöter som värnar om den svenska modellen stödjer vårt förslag om en vilandeförklaring och skjuter på beslutet i tolv månader. Denna tid behövs för att utreda hur Lissabonfördraget kommer att påverka kollektivavtalsmodellen och strejkrätten. En lösning måste presenteras som inte innebär några försämringar ur facklig synpunkt innan fördraget ratificeras.
Besök vår kampanjsida för att läsa mer och på andra sätt engagera dig i kampanjen!
http://www.vansterpartiet.se/svenskamodellen
Jag har skrivit på, mot detta fördrag som vidarebefodrades till riksdagens opposition och fick detta svar:
Hej!
Jag delar din uppfattning att de Svenska kollektiv avtalen idag är hotade. Det största hotet är att vi har en borgerlig regering och att deras vilja att lösa frågan är högst tvivelaktig.
Domarna i EU domstolen gör att det är nödvändigt med en anpassning av Svensk lagstiftning för att täppa till de luckor som nu uppstått. Något som enligt vår bedömning är fullt möjligt.
Det handlar om politisk vilja.
Utöver det är det möjligt att det behövs förtydligande i utstationeringsdiriktivet. Domarna innebär att det som var tänkt att vara ett golv för löner och villkor nu istället blivit tak. Här fanns en
samsyn när direktivet förhandlades och flera länder har reagerat på hur domstolen valt att tolka om innebörden. Dock inte vår moderat styrda regering, som konsekvent har vägrat att lyfta
frågan i de EU sammanhang där vi har varit representerade.
Det innebär inte att det inte pågår ett arbete för att komma tillrätta med problemet också när det gäller utstationeringsdirektivet. Jan Andersson (s) har lett en arbetsgrupp i EU parlamentet som
är överens om att föreslå att den paragraf i direktivet som reglerar just villkoren för utstationerad arbetskraft ska öppnas upp för nya förhandlingar med syfte att tydliggöra det som var ursprungs
intentionen.
Här är vi beroende av att kunna göra upp med andra medlems stater för att dels få till en omförhandling, men också för att resultatet ska bli bra.
Utstationeringsdirektivet ingår inte i Lissabon fördraget och måste hanteras oavsett fördrag. De förändringar som måste till i Svensk lagstiftning måste också hanteras oavsett fördrag. Domarna
har kommit till med nuvarande fördrag och blir varken bättre eller sämre med Lissabon fördraget.
Trots det hade det varit smakfullt om dagordningen varit satt så att vi hade behandlat Stråth utredningen först och Lissabon fördraget sen, eftersom att det har varit ett tydligt önskemål från bland annat
LO. Regeringen har valt en annan ordning, sannolikt för att försöka förflytta fokus till splittringen som finns i den här frågan hos oss. Tron att vi kan påverka dagordningen verkar vara djupt förankrad,
ibland till och med hos oss själva, men är tyvärr inte sann. Vi har i alla instanser försökt förändra tidsramarna, utan resultat.
Att hota med att fälla fördraget om inte dagordningen blir i den ordning vi vill ha den, bygger på att vi är beredda att göra så också. Det är uppenbart att regeringen är beredda att ta den risken,
sannolikt eftersom de mycket väl kan tänka sig att leva med nuvarande fördrag, och inte heller bryr sig om att försöka säkra samarbetspartners kring frågan med utstationeringsdirektivet.
Vårt absoluta mål är att säkra kollektiv avtalen, i det finns inga nyanser. Vi har valt att agera utifrån hur vi bedömer att vi bäst gör det på så väl kort som lång sikt.
Det bästa sättet att trygga löntagarnas villkor är en socialdemokratisk regering 2010!
Jennie Nilsson
Min reflektion;
Men det hjälper väl inte om fördraget ska undertecknas NU???
Eller ska sossarna riva upp det 2010?
Många frågetecken blir det...
Den 20 november röstar riksdagen om Lissabonfördraget. Hjälp till med att försöka övertyga socialdemokraterna om att rösta för en vilandeförklaring. Klicka på länken nedan, fyll sedan i ditt namn och din e-postadress så skickas ett brev ut till alla socialdemokratiska ledamöter i riksdagen.
http://riksdagsvanstern.org/svenskamodellen/#protestera
Det gjorde jag och svaret finns en bit här nedanför.
Lissabonfördraget påverkar strejkrätten och kollektivavtalsmodellen!
Den 20 November röstar riksdagen om Lissabonfördraget. Vi kräver garantier för att skydda den svenska avtalsmodellen och konflikträtten. Efter Lavaldomen står det klart att EU-fördragen saknar skydd för löntagarna och att EU inskränker konflikträtten på svensk arbetsmarknad och underkänner delar av den svenska arbetsrättslagstiftningen.
Det nya fördraget - Lissabonfördraget - förbättrar inget av detta. Frågan om den svenska kollektivavtalsmodellen är så grundläggande att vi hoppas att alla riksdagsledamöter som värnar om den svenska modellen stödjer vårt förslag om en vilandeförklaring och skjuter på beslutet i tolv månader. Denna tid behövs för att utreda hur Lissabonfördraget kommer att påverka kollektivavtalsmodellen och strejkrätten. En lösning måste presenteras som inte innebär några försämringar ur facklig synpunkt innan fördraget ratificeras.
Besök vår kampanjsida för att läsa mer och på andra sätt engagera dig i kampanjen!
http://www.vansterpartiet.se/svenskamodellen
Jag har skrivit på, mot detta fördrag som vidarebefodrades till riksdagens opposition och fick detta svar:
Hej!
Jag delar din uppfattning att de Svenska kollektiv avtalen idag är hotade. Det största hotet är att vi har en borgerlig regering och att deras vilja att lösa frågan är högst tvivelaktig.
Domarna i EU domstolen gör att det är nödvändigt med en anpassning av Svensk lagstiftning för att täppa till de luckor som nu uppstått. Något som enligt vår bedömning är fullt möjligt.
Det handlar om politisk vilja.
Utöver det är det möjligt att det behövs förtydligande i utstationeringsdiriktivet. Domarna innebär att det som var tänkt att vara ett golv för löner och villkor nu istället blivit tak. Här fanns en
samsyn när direktivet förhandlades och flera länder har reagerat på hur domstolen valt att tolka om innebörden. Dock inte vår moderat styrda regering, som konsekvent har vägrat att lyfta
frågan i de EU sammanhang där vi har varit representerade.
Det innebär inte att det inte pågår ett arbete för att komma tillrätta med problemet också när det gäller utstationeringsdirektivet. Jan Andersson (s) har lett en arbetsgrupp i EU parlamentet som
är överens om att föreslå att den paragraf i direktivet som reglerar just villkoren för utstationerad arbetskraft ska öppnas upp för nya förhandlingar med syfte att tydliggöra det som var ursprungs
intentionen.
Här är vi beroende av att kunna göra upp med andra medlems stater för att dels få till en omförhandling, men också för att resultatet ska bli bra.
Utstationeringsdirektivet ingår inte i Lissabon fördraget och måste hanteras oavsett fördrag. De förändringar som måste till i Svensk lagstiftning måste också hanteras oavsett fördrag. Domarna
har kommit till med nuvarande fördrag och blir varken bättre eller sämre med Lissabon fördraget.
Trots det hade det varit smakfullt om dagordningen varit satt så att vi hade behandlat Stråth utredningen först och Lissabon fördraget sen, eftersom att det har varit ett tydligt önskemål från bland annat
LO. Regeringen har valt en annan ordning, sannolikt för att försöka förflytta fokus till splittringen som finns i den här frågan hos oss. Tron att vi kan påverka dagordningen verkar vara djupt förankrad,
ibland till och med hos oss själva, men är tyvärr inte sann. Vi har i alla instanser försökt förändra tidsramarna, utan resultat.
Att hota med att fälla fördraget om inte dagordningen blir i den ordning vi vill ha den, bygger på att vi är beredda att göra så också. Det är uppenbart att regeringen är beredda att ta den risken,
sannolikt eftersom de mycket väl kan tänka sig att leva med nuvarande fördrag, och inte heller bryr sig om att försöka säkra samarbetspartners kring frågan med utstationeringsdirektivet.
Vårt absoluta mål är att säkra kollektiv avtalen, i det finns inga nyanser. Vi har valt att agera utifrån hur vi bedömer att vi bäst gör det på så väl kort som lång sikt.
Det bästa sättet att trygga löntagarnas villkor är en socialdemokratisk regering 2010!
Jennie Nilsson
Min reflektion;
Men det hjälper väl inte om fördraget ska undertecknas NU???
Eller ska sossarna riva upp det 2010?
Många frågetecken blir det...
Citerar en annan blogg - igen!
Det här var så klokt så att jag bara var tvungen att lägga in det här.
Kanske lite fuskigt att inte skriva "eget" men när man ser något genialiskt uttalat så måste det bara få förmedlas vidare. Detta läste jag i "Kulturbloggen":
Vad är arbete? Vad är livet? Och vad är viktigast i livet?
Centerpartiets Maud Olofsson föreslår att pensionsåldern ska höjas. Vi ska jobba ännu fler år innan vi går i pension.
Det finns många, många aspekter på det här.
Att Maud Olofsson visar att hon kanske inte förstår vad hårt kroppsarbete och ensidiga rörelser på ett industrijobb kan göra med en människas kropp, är tragiskt. Fast inte oväntat. Hon står ju trots allt på den högra sidan av politiken.
Att det varslas människor som aldrig förr och arbetslösheten ökar och ökar, har hon kanske inte förstått. Är det smartaste då att ännu mer minska utbud av arbete? För varje unga människa som inte kommer in på arbetsmarknaden är en förlust för ett samhälle. En stor förlust.
Att det finns massor av duktiga människor som är i 50-årsåldern och som inte kommer tillbaka in på arbetsmarknaden ifall det av något skäl råkat hoppa av från eller förlora jobbet, kanske inte Maud förstår. Att med en lång meritlista ändå inte bli kallad till intervju eller se hur jobbet de sökt går till 30-åringar, med tjugo års mindre erfarenhet, det kan påverka många duktiga människors tro på sig själva. Hur får de jobb genom att pensionsåldern höjs? Hur blir arbetsgivaren av med sina fördomar mot 50-åringar?
Att livet har andra värden också än att jobba, jobba, jobba … Det kanske Maud Olofsson inte heller insett. Hon är inte ensam om det. Politikerna överlag, inom alla partier i stort sett, är så fixerade vi att välfärden ska utvecklas i allt snabbare takt - och människor ska vara effektiva, duktiga, kompetenta, arbetsamma, målmedvetna …
Men när ska vi ha tid att se varandra. När ska vi ha tid att lyssna på varandra. När ska vi ha tid att hålla varandra i handen? När ska vi ha tid att prata om livets andra frågor? När ska vi ha tid att tänka? När ska vi ha tid att ströva längs en stig i skogen, andas in den fuktiga höstmyllans doft, låta fötterna dra längs löven på marken.
Skolbarn behöver ha vuxna omkring sig som har tid att prata med dem. Gamla människor behöver träffa människor som har tid att sitta ner och samtala. Livet är fullt av annat också. Det här är det som är mest tabu i vårt samhälle idag: att prata om att det finns andra värden än att öka ekonomin. Att det andra värden än de som räknas in i nationalbudgeten. Andra nästan mer eviga värden. Fast det får man förstås inte ens viska.
Kanske lite fuskigt att inte skriva "eget" men när man ser något genialiskt uttalat så måste det bara få förmedlas vidare. Detta läste jag i "Kulturbloggen":
Vad är arbete? Vad är livet? Och vad är viktigast i livet?
Centerpartiets Maud Olofsson föreslår att pensionsåldern ska höjas. Vi ska jobba ännu fler år innan vi går i pension.
Det finns många, många aspekter på det här.
Att Maud Olofsson visar att hon kanske inte förstår vad hårt kroppsarbete och ensidiga rörelser på ett industrijobb kan göra med en människas kropp, är tragiskt. Fast inte oväntat. Hon står ju trots allt på den högra sidan av politiken.
Att det varslas människor som aldrig förr och arbetslösheten ökar och ökar, har hon kanske inte förstått. Är det smartaste då att ännu mer minska utbud av arbete? För varje unga människa som inte kommer in på arbetsmarknaden är en förlust för ett samhälle. En stor förlust.
Att det finns massor av duktiga människor som är i 50-årsåldern och som inte kommer tillbaka in på arbetsmarknaden ifall det av något skäl råkat hoppa av från eller förlora jobbet, kanske inte Maud förstår. Att med en lång meritlista ändå inte bli kallad till intervju eller se hur jobbet de sökt går till 30-åringar, med tjugo års mindre erfarenhet, det kan påverka många duktiga människors tro på sig själva. Hur får de jobb genom att pensionsåldern höjs? Hur blir arbetsgivaren av med sina fördomar mot 50-åringar?
Att livet har andra värden också än att jobba, jobba, jobba … Det kanske Maud Olofsson inte heller insett. Hon är inte ensam om det. Politikerna överlag, inom alla partier i stort sett, är så fixerade vi att välfärden ska utvecklas i allt snabbare takt - och människor ska vara effektiva, duktiga, kompetenta, arbetsamma, målmedvetna …
Men när ska vi ha tid att se varandra. När ska vi ha tid att lyssna på varandra. När ska vi ha tid att hålla varandra i handen? När ska vi ha tid att prata om livets andra frågor? När ska vi ha tid att tänka? När ska vi ha tid att ströva längs en stig i skogen, andas in den fuktiga höstmyllans doft, låta fötterna dra längs löven på marken.
Skolbarn behöver ha vuxna omkring sig som har tid att prata med dem. Gamla människor behöver träffa människor som har tid att sitta ner och samtala. Livet är fullt av annat också. Det här är det som är mest tabu i vårt samhälle idag: att prata om att det finns andra värden än att öka ekonomin. Att det andra värden än de som räknas in i nationalbudgeten. Andra nästan mer eviga värden. Fast det får man förstås inte ens viska.
söndag 16 november 2008
Citat ur "Ett hjärta rött" Bloggen!
Kan inte låta bli att citera den förträfflige bloggaren Ilse-Maries blogg ett hjärta rött! Läs och förfäras:
Missa inte P C Jersilds ledarkrönika i dag i DN om hur Filippa Reinfeldts nya “Vårdval Stockholm” slår mot de äldre, sjukaste och svagaste i samhället.
“Vårdvalet”, enligt Stockholmsmodellen, spär på och ökar klyftorna mellan fattiga och rika. Nu ska det tvångsinföras i hela Sverige - och som vanligt med alliansens “reformer” - utan att man lyssnar på fakta och forskning och utan att man gör några konsekvensanalyser.
I samma DN (ej nätet) kan man läsa om hur Centern (av alla partier) nu vill ta hjälp av WHO:s ledande forskare Michael Marmot för att “minska ojämlikheten i hälsa”.
Marmot har konstaterat följande fakta (efter att ha lett WHO:s kommission om hälsa och sociala faktorer):
Sociala orättvisor leder till sämre hälsa och för tidig död.
Ojämlik hälsa finns i alla länder, fattiga som rika.
I Sverige har hälsoklyftan mellan fattiga och rika ökat de senaste 15 åren.
Nu vill alltså ett alliansparti utröna vad vi ska göra åt just denna orättvisa. Kanske man borde börja med att titta på vad den politiska allians man är delaktig i har gjort för att utjämna klyftorna i samhället - alltså den klyfta mellan de fattigaste och de rikaste som leder till ojämlikhet i hälsa och för tidig död - allt enligt världens ledande forskare på området.
Varför inte börja med att titta närmare på de fakta som redan finns om hur alliansens politik har förvandlat Sverige;
Barnfattigdomen bland barn med ensamstående föräldrar har fördubblas från 15 till 27 procent
Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna samtidigt som arbetslösa, sjuka, småbarnsföräldrar och pensionärer står för finansieringen. Det betyder att Sverige har fått vidgade klyftor.
Antalet “fattiga” har ökat med 146 000 personer.
De riktiga vinnarna på regeringens politik finns i segregerade, dyra villaområden.
Alliansens politik har alltså, redan efter två år, kraftigt ökat på klyftorna och segregationen i det svenska samhället. Kanske centern borde börja där - och granska sin egen politik. Varför vill man till exempel sänka skatten ytterliggare för de som tjänar mest? Vad gör det för klyftorna i samhället? Hur minskar det “ojämlikheten i hälsa”?
Samtidigt - Allt fler vill stänga in sig och sina bostadsområden bakom grindar och galler. I dag berättar DN om en bostadsrättsförening i Uppsala som satt upp grindar runt sitt område. Så här säger Göran Cars som har gjort studier om fenomenet med gated communities;
- Det är sådant som ökar segregationen. Man stänger in sig med sina likar och det är inte bra för mångfalden. Dessutom är det förödande för staden, eftersom servicen samlas innanför murarna med dagis, hälsovård, parker och affärer. Det får konsekvenser eftersom den servicen i motsvarande grad försvinner från staden.
Den politiska utvecklingen går mot ökad segregation och mot allt större klyftor mellan fattiga och rika - även i Sverige. Alliansens politik spär på utvecklingen i rekordfart.
Man kan fråga sig om allianspartierna överhuvudtaget vet vad de själva sysslar med. Har de någon aning om vad deras politik får för konsekvenser för samhället och för vanliga människor?
Om inte - välkommen ut i den bistra “verkligheten”!
Missa inte P C Jersilds ledarkrönika i dag i DN om hur Filippa Reinfeldts nya “Vårdval Stockholm” slår mot de äldre, sjukaste och svagaste i samhället.
“Vårdvalet”, enligt Stockholmsmodellen, spär på och ökar klyftorna mellan fattiga och rika. Nu ska det tvångsinföras i hela Sverige - och som vanligt med alliansens “reformer” - utan att man lyssnar på fakta och forskning och utan att man gör några konsekvensanalyser.
I samma DN (ej nätet) kan man läsa om hur Centern (av alla partier) nu vill ta hjälp av WHO:s ledande forskare Michael Marmot för att “minska ojämlikheten i hälsa”.
Marmot har konstaterat följande fakta (efter att ha lett WHO:s kommission om hälsa och sociala faktorer):
Sociala orättvisor leder till sämre hälsa och för tidig död.
Ojämlik hälsa finns i alla länder, fattiga som rika.
I Sverige har hälsoklyftan mellan fattiga och rika ökat de senaste 15 åren.
Nu vill alltså ett alliansparti utröna vad vi ska göra åt just denna orättvisa. Kanske man borde börja med att titta på vad den politiska allians man är delaktig i har gjort för att utjämna klyftorna i samhället - alltså den klyfta mellan de fattigaste och de rikaste som leder till ojämlikhet i hälsa och för tidig död - allt enligt världens ledande forskare på området.
Varför inte börja med att titta närmare på de fakta som redan finns om hur alliansens politik har förvandlat Sverige;
Barnfattigdomen bland barn med ensamstående föräldrar har fördubblas från 15 till 27 procent
Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna samtidigt som arbetslösa, sjuka, småbarnsföräldrar och pensionärer står för finansieringen. Det betyder att Sverige har fått vidgade klyftor.
Antalet “fattiga” har ökat med 146 000 personer.
De riktiga vinnarna på regeringens politik finns i segregerade, dyra villaområden.
Alliansens politik har alltså, redan efter två år, kraftigt ökat på klyftorna och segregationen i det svenska samhället. Kanske centern borde börja där - och granska sin egen politik. Varför vill man till exempel sänka skatten ytterliggare för de som tjänar mest? Vad gör det för klyftorna i samhället? Hur minskar det “ojämlikheten i hälsa”?
Samtidigt - Allt fler vill stänga in sig och sina bostadsområden bakom grindar och galler. I dag berättar DN om en bostadsrättsförening i Uppsala som satt upp grindar runt sitt område. Så här säger Göran Cars som har gjort studier om fenomenet med gated communities;
- Det är sådant som ökar segregationen. Man stänger in sig med sina likar och det är inte bra för mångfalden. Dessutom är det förödande för staden, eftersom servicen samlas innanför murarna med dagis, hälsovård, parker och affärer. Det får konsekvenser eftersom den servicen i motsvarande grad försvinner från staden.
Den politiska utvecklingen går mot ökad segregation och mot allt större klyftor mellan fattiga och rika - även i Sverige. Alliansens politik spär på utvecklingen i rekordfart.
Man kan fråga sig om allianspartierna överhuvudtaget vet vad de själva sysslar med. Har de någon aning om vad deras politik får för konsekvenser för samhället och för vanliga människor?
Om inte - välkommen ut i den bistra “verkligheten”!
torsdag 13 november 2008
Möblat, Marcus Birro, mm
Idag fick jag ett ryck och möblerade om mitt vardagsrum! Har gått och fnulat på det ett bra tag,så idag överraskade jag mig själv med, att det blev av! Jättekul,det blev rockad på alla möbler soffan,bokhyllan,tavlor m.m. Nu känns det i kroppen som om jag blivit överkörd av något fordon!
Månne det vara fullmåne idag? Jo, men visst! ;-)
Har gått och tänkt på Marcus Birro idag. Han var med på ett debattprogram på tv4 igår. Hörde slutet,då han talade om Tage Danielsson och hans humor. Att det inte gjordes någon sådan humor idag och det är så sant!
Idag görs det mest humor kring personangrepp och slag under bältet, ju grövre desto bättre. Då gjordes det humor med empati och solidaritet! Snyggt Marcus! Tage fattas oss!
Idag är det två år sedan min väninna Inger E dog. 51 år gammal. Häromdagen blev hon mormor. Det hade hon uppskattat om hon levat. Ska tända ett ljus för henne ikväll.
Månne det vara fullmåne idag? Jo, men visst! ;-)
Har gått och tänkt på Marcus Birro idag. Han var med på ett debattprogram på tv4 igår. Hörde slutet,då han talade om Tage Danielsson och hans humor. Att det inte gjordes någon sådan humor idag och det är så sant!
Idag görs det mest humor kring personangrepp och slag under bältet, ju grövre desto bättre. Då gjordes det humor med empati och solidaritet! Snyggt Marcus! Tage fattas oss!
Idag är det två år sedan min väninna Inger E dog. 51 år gammal. Häromdagen blev hon mormor. Det hade hon uppskattat om hon levat. Ska tända ett ljus för henne ikväll.
tisdag 11 november 2008
Ny sida för oss som skriver!
Har genom Kulturbloggen fått nys om en ny sida som heter Kapitel 1,
(Har en genväg här till vänster)Där kan man lägga in kapitel för kapitel på sajten och få boken knuten till ett förlag! Låter ju käckt! Värt att prova, kanske...
(Har en genväg här till vänster)Där kan man lägga in kapitel för kapitel på sajten och få boken knuten till ett förlag! Låter ju käckt! Värt att prova, kanske...
måndag 10 november 2008
Adam tretton år!
Idag fyller mitt äldsta barnbarn 13 år!
Fattar inte att han blivit så gammal!
Tycker att det är alldeles nyss han fyllde 7år!
Grattis stora grabben!
Farmor tänker extra mycket på dig idag!
fredag 7 november 2008
Tankar om demokrati
Då och då hör jag någon klok person säga att
varje generation måste återerövra demokratin.
Kan inte påpekas ofta nog och vi måste påminna oss ständigt om dess bräcklighet.
tisdag 4 november 2008
Valvaka...
Vad ska jag tro...
om det amerikanska valet? Är det att välja mellan pest eller kolera likt förbannat?
Jag har svårt att vakna upp i morgonbitti för att konstatera att McCain har vunnit.
Måste ändå hålla fast vid, att republikanerna har fanatiska högerreligiösa galningar
och krigshetsare som jag är livrädd för.McCain är tom född på en militärbas, vilket säger en del!
Obama är ju naturligtvis ett historiskt val, men vill han fred och stabilitet?
Det vet inte jag, men jag hoppas och tror på Obama och framförallt på Demokraterna!
om det amerikanska valet? Är det att välja mellan pest eller kolera likt förbannat?
Jag har svårt att vakna upp i morgonbitti för att konstatera att McCain har vunnit.
Måste ändå hålla fast vid, att republikanerna har fanatiska högerreligiösa galningar
och krigshetsare som jag är livrädd för.McCain är tom född på en militärbas, vilket säger en del!
Obama är ju naturligtvis ett historiskt val, men vill han fred och stabilitet?
Det vet inte jag, men jag hoppas och tror på Obama och framförallt på Demokraterna!
En dag för eftertanke
Idag sjöng jag på en kär väninnas mammas begravning.
Mamman hade haft ett långt liv och hennes dotter hade gjort ett fantastiskt hjälparbete för att underlätta de sista åren i moderns åldrande liv.
Hon har visat en ny beundransvärd sida, jag bara hade anat tidigare.
Du borde få ett hederspris, kära Lena!
Lenas mor blev 90 år och det är ju en aktningsvärd ålder.
Men ett avsked är aldrig enkelt och det var tungt att se hennes ledsna familj.
Lite sorgset att sjunga, men det gick, med lite god vilja och en stor portion kärlek!
Ännu en dag att stanna upp och se lite extra, på vårt ändliga liv.
torsdag 30 oktober 2008
Fördumningen fortsätter på tv5
Läste på "Kulturbloggen" där Rosmarie hade skrivit att TV5 ska sända USA,s valvaka med Filip och Fredrik som programledare!
Snacka om att fördumma en så viktig händelse!(Min kommentar)
Rosmarie tyckte att:
"visst kan man väl blanda in lite humor i politiken,tänk på vad Charlie Chaplin gjorde"!
Vilken jämförelse!
Chaplin var intelligent, det gör hela skillnaden!
Snacka om att fördumma en så viktig händelse!(Min kommentar)
Rosmarie tyckte att:
"visst kan man väl blanda in lite humor i politiken,tänk på vad Charlie Chaplin gjorde"!
Vilken jämförelse!
Chaplin var intelligent, det gör hela skillnaden!
onsdag 29 oktober 2008
Jag smäller av!
Var och varannan dag hör man de mest befängda historier om byråkratin i vårt land och alla maktgalna, hjärndöda politiker i beslutande ställning.
Detta exempel slår alla rekord,tycker jag!
Såg härom dagen ett tv-program om torskfisket i Östersjön.
Enligt all expertis,(utom de som fiskar själva) håller vi på att fiska ut bl.a all torsk ur vårt hav. Vilket är helt oacceptabelt, tycker jag!
Då får man väl sluta fiska ett tag tänker jag, för att ge fisken en chans att reproducera sig.
Så vi som bor i Sverige ska solidariskt inte äta östersjöfisk på ett tag, men då fiskas det för fullt och exporteras till Frankrike istället!
Fisken reser dessutom många mil med långtradare medans vi får äta fisk från någon annan kontinent, t.ex. Kina!
Helt vansinnigt!
Kan det inte vara nog snart med all idioti?
Vad är det för människor som sitter i beslutsställning utan att göra något annat en att lyfta höga löner och inte tar sitt ansvar?
Varför är det ingen som ställs till svars?
Är det ont om Östersjötorsk eller ej?
Detta exempel slår alla rekord,tycker jag!
Såg härom dagen ett tv-program om torskfisket i Östersjön.
Enligt all expertis,(utom de som fiskar själva) håller vi på att fiska ut bl.a all torsk ur vårt hav. Vilket är helt oacceptabelt, tycker jag!
Då får man väl sluta fiska ett tag tänker jag, för att ge fisken en chans att reproducera sig.
Så vi som bor i Sverige ska solidariskt inte äta östersjöfisk på ett tag, men då fiskas det för fullt och exporteras till Frankrike istället!
Fisken reser dessutom många mil med långtradare medans vi får äta fisk från någon annan kontinent, t.ex. Kina!
Helt vansinnigt!
Kan det inte vara nog snart med all idioti?
Vad är det för människor som sitter i beslutsställning utan att göra något annat en att lyfta höga löner och inte tar sitt ansvar?
Varför är det ingen som ställs till svars?
Är det ont om Östersjötorsk eller ej?
måndag 27 oktober 2008
Statist
Idag var jag tvungen att hasta in på kommunhuset i Tyresö för att hämta några blanketter.Jag var stressad och kände mig inte på särskilt bra humör.
Hade i bakhuvudet att jag läst att "vi" skulle få besök av statsministern idag och hoppades verkligen att jag skulle missa honom!
Men så tänkte jag att det skulle ju vara ett ypperligt tillfälle att ställa honom till svars och be honom ordna ett arbete åt mig!
På kommunen var det väldigt uppstramat och nervöst, så jag insåg att "han" var kvar där inne någonstans. Ett gäng fotografer gick rastlöst omkring och några välbekanta (blåa) journalister lämnade huset.
Det var ingen mer än jag därinne som privatperson då en av för dagen "värdinna" kom fram till mig och undrade om de fick använda mig som "statist" till några bilder som skulle tas inne hos en av de anställda! Först tänkte jag,hm... ska de använda dem i någon av sina moderatblaskor, men det var visst rätt allmänt för kommunbroschyrer och liknande! Som sagt det hade kanske varit på plats med en kam och lite smink, men jag hann inte tänka utan, javisst...in gick jag o spelade min roll och fick faktiskt en del bra information om deras tjänster!
Lätt svettig hastade jag vidare ut i köpcentret och ingen Reinfeldt i sikte...pust!
Hade i bakhuvudet att jag läst att "vi" skulle få besök av statsministern idag och hoppades verkligen att jag skulle missa honom!
Men så tänkte jag att det skulle ju vara ett ypperligt tillfälle att ställa honom till svars och be honom ordna ett arbete åt mig!
På kommunen var det väldigt uppstramat och nervöst, så jag insåg att "han" var kvar där inne någonstans. Ett gäng fotografer gick rastlöst omkring och några välbekanta (blåa) journalister lämnade huset.
Det var ingen mer än jag därinne som privatperson då en av för dagen "värdinna" kom fram till mig och undrade om de fick använda mig som "statist" till några bilder som skulle tas inne hos en av de anställda! Först tänkte jag,hm... ska de använda dem i någon av sina moderatblaskor, men det var visst rätt allmänt för kommunbroschyrer och liknande! Som sagt det hade kanske varit på plats med en kam och lite smink, men jag hann inte tänka utan, javisst...in gick jag o spelade min roll och fick faktiskt en del bra information om deras tjänster!
Lätt svettig hastade jag vidare ut i köpcentret och ingen Reinfeldt i sikte...pust!
torsdag 23 oktober 2008
Läst på "huvudsidan.se"
Roliga läkaranteckningar!
När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger och där stå och smårycka en stund.
Femårig flicka med öroninflammation två gånger årligen sedan urminnes tider.
Hon beskriver huvudvärken som spännande.
Patienten röker en cigarett i veckan. Uppmanar honom att dra in på rökningen.
5-årig pojke kommer hit då han druckit Blomstra och möbelpolish tillsammans med föräldrarna.
Patienten dog i juni -90 och detta har tagit honom mycket hårt.
Vänster knä svullnade upp och sökte distriktsläkare.
Patienten fick rådet att gå och hänga sig.
Patienten är betydligt piggare sen hon kom härifrån.
Patienten har bedömts som osammanhängande.
Kräkningarna försvann på eftermiddagen. Likaså maken.
Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.
Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli anfådd i vanliga fall.
Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi till Uppsala.
Fick dock besked om att hjärtat var bra men att hon skulle återkomma om hon blev medvetslös.
Brunbjörnsstor resistens borttages.
Detta var de patienter som blev liggande på mitt skrivbord.
Patienten hade tid för kontroll av ryggen på KS. Då han ej infann sig ringer KS till polisen som bröt sig in i lägenheten. Man fann patienten på golvet och ringde ambulans som förde patienten till akuten. Patienten uppger sig endast ha legat på golvet och reparerat radioapparaten
Ha,ha,ha...måste pigga upp mig denna tunga dag!
När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger och där stå och smårycka en stund.
Femårig flicka med öroninflammation två gånger årligen sedan urminnes tider.
Hon beskriver huvudvärken som spännande.
Patienten röker en cigarett i veckan. Uppmanar honom att dra in på rökningen.
5-årig pojke kommer hit då han druckit Blomstra och möbelpolish tillsammans med föräldrarna.
Patienten dog i juni -90 och detta har tagit honom mycket hårt.
Vänster knä svullnade upp och sökte distriktsläkare.
Patienten fick rådet att gå och hänga sig.
Patienten är betydligt piggare sen hon kom härifrån.
Patienten har bedömts som osammanhängande.
Kräkningarna försvann på eftermiddagen. Likaså maken.
Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten.
Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli anfådd i vanliga fall.
Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi till Uppsala.
Fick dock besked om att hjärtat var bra men att hon skulle återkomma om hon blev medvetslös.
Brunbjörnsstor resistens borttages.
Detta var de patienter som blev liggande på mitt skrivbord.
Patienten hade tid för kontroll av ryggen på KS. Då han ej infann sig ringer KS till polisen som bröt sig in i lägenheten. Man fann patienten på golvet och ringde ambulans som förde patienten till akuten. Patienten uppger sig endast ha legat på golvet och reparerat radioapparaten
Ha,ha,ha...måste pigga upp mig denna tunga dag!
tisdag 21 oktober 2008
Teknikens under!
Idag har jag varit tekniker hela dan!
Först var det ett nytt modem som jag inte velat/orkat ge mig på
som äntligen jag fick fart på!
Sedan tänkte jag att det var väl f-n om inte jag ska ladda ner några låtar på min myspace sida!(efter lite tjat där ute idag);-)Tack Dicken!
Så vad hade jag att tillgå?
En gammal kassettbandspelare, kassetter och en mp3-spelare.
Med lite fix o trix lyckades jag dels få in musiken i mp3-spelaren och sedan till datorn och in på myspace!
Pust...lite knöligt och taskigt ljud tyvärr, men jag blev lite stolt över att jag grejade det!
Plötsligt blev det mörkt ute och jag hade varken ätit eller druckit på hela dan!
Men ack så lycklig över att jag kom på hur jag skulle göra. Stolt!
måndag 20 oktober 2008
Det här visste jag inte!
Tidningen Metroteknik hade detta uppslag.
Får jag klippa ihop en egen video av mina favoritfilmer och lägga ut på nätet?
Sanna Wolk, doktor i upphovsrätt: Nej det får du inte. Upphovsrätten gäller även delar av verk. Det pratas ibland om citaträtt men det gäller i princip bara texter, och inte alls för konstnärliga verk. Konstnärliga verk får nästan bara citeras i vetenskapliga sammanhang.
Tips: På svenska videosajten Jaycut kan du hitta lagliga filmer att klippa i.
Får jag lägga in ett Youtube-klipp med ett skämt från Seinfeld på min blogg? Det är ju inte jag som lagt ut klippet på Youtube. Vems är ansvaret?
Sanna Wolk: Ansvaret är helt ditt. Alla som gör ett upphovsrättsligt intrång kan dömas till straff. Det spelar absolut ingen roll att det är någon annan som lagt ut klippet från början.
Tips: Youtube skaffar fler och fler avtal med upphovsrättsmän, bland andra Universal Music, CBS och BBC. Använd videoklipp från officiella kanaler på Youtube så gör du inget fel.
Får jag lägga vilken bakgrundsmusik jag vill på en video jag laddar upp på Youtube?
Sanna Wolk: Nej det får du inte. Då blir det också tillgängligt för allmänheten och då måste du ha tillstånd från upphovsrättsmannen.
Tips: Skaffa ett program som Garage Band till Mac eller FL Studio till PC och gör ditt eget soundtrack.
Får jag klippa ihop en egen video av mina favoritfilmer och lägga ut på nätet?
Sanna Wolk, doktor i upphovsrätt: Nej det får du inte. Upphovsrätten gäller även delar av verk. Det pratas ibland om citaträtt men det gäller i princip bara texter, och inte alls för konstnärliga verk. Konstnärliga verk får nästan bara citeras i vetenskapliga sammanhang.
Tips: På svenska videosajten Jaycut kan du hitta lagliga filmer att klippa i.
Får jag lägga in ett Youtube-klipp med ett skämt från Seinfeld på min blogg? Det är ju inte jag som lagt ut klippet på Youtube. Vems är ansvaret?
Sanna Wolk: Ansvaret är helt ditt. Alla som gör ett upphovsrättsligt intrång kan dömas till straff. Det spelar absolut ingen roll att det är någon annan som lagt ut klippet från början.
Tips: Youtube skaffar fler och fler avtal med upphovsrättsmän, bland andra Universal Music, CBS och BBC. Använd videoklipp från officiella kanaler på Youtube så gör du inget fel.
Får jag lägga vilken bakgrundsmusik jag vill på en video jag laddar upp på Youtube?
Sanna Wolk: Nej det får du inte. Då blir det också tillgängligt för allmänheten och då måste du ha tillstånd från upphovsrättsmannen.
Tips: Skaffa ett program som Garage Band till Mac eller FL Studio till PC och gör ditt eget soundtrack.
lördag 18 oktober 2008
Maria-Pia Boëthius skriver i ETC
Universum är byggt av berättelser08-10-18
Medias försök att avpolitisera debatten kommer att misslyckas, helt enkelt för att politiken är på väg tillbaka. Och denna gång inte som underhållning – utan som en livsnödvändighet, skriver Maria-Pia Boëthius.
Vad blir nästa bubbla som spricker? Förmodligen den uppblåsta underhållningsindustrin, som under dårkapitalismen slukat det mesta: politiken, litteraturen, kommunerna, samhällsdebatten och så vidare.
För att avpolitisera debatten och föra in den under underhållningen har medierna anställt en ung, tongivande generation vars främsta merit varit att den samarbetat med makten och mammon. Myten är ju att varje ny generation gör revolt, men den här mediegenerationen har istället ”gillat läget” och varit makten behjälplig genom att oavbrutet dramatisera konsumtionen och skapa debatt, framför allt genom påhopp på olika kändisar, halvkändisar och varandra samt genom att göra upp listor och anordna prisutdelningar där de ger varandra priser. Det känns redan gammaldags.
Om vi har tur kommer berättelsen om världen nu att skrivas om. Det är alldeles för tidigt att överblicka vad denna finansiella katastrof kommer att leda till – utom att det kommer att bli annorlunda. Starka krafter försöker framställa katastrofen som visserligen ”gigantisk” men dock en svacka som man nu måste restaurera. Så nu gäller det att hålla Gloria Steinems ord i minnet: ”Universum är inte uppbyggt av atomer. Universum är uppbyggt av berättelser.” Vem tar makten över berättelsen om världen, vad tänker de berätta oss – och varför?
I Sverige har vi många ”fastslagna sanningar” att ta oss ur. Man säger att alla politiska partier, utom möjligen vänsterpartiet – har accepterat marknadsekonomin. Jag accepterar såklart en marknad liksom ”ekonomin”, men inte den nyss sammanstörtade formen av marknadsekonomi. Just nu finns det ingen konsensus om vad denna marknadsekonomi är eller hur den ska formas i framtiden, så det är ganska osäkert vad det är partierna är överens om. Jag tror inte att de vet det själva.
I Studio ett i radion den 13:e oktober intervjuade en reporter en sociolog vid London School of Economics. Han sa att vi nu kommer att få se förstatliganden – och inte bara av banker. ”Är inte det vänster?” frågade reportern. Och jag kom på att jag aldrig hört en public service-reporter fråga: Är inte det höger? Är inte det nyliberalt? I uppfordrande ton. Man behandlar alltså ”vänster” som något avvikande – som om public service istället för att försöka vara neutralt ger sig till känna som icke-vänster. Den brittiska sociologen skrattade åt frågan och genmälde: Om jag för ett år sen sagt att brittiska staten kommer att nationalisera banker hade man betraktat mig som galen.
Jag tycker inte att det är sant att ”alla politiska partier liknar varann”, det är en mediefloskel. Tvärtom, efter Mona Sahlins sågning av vänsterpartiet visade det sig att andra krafter inom partiet var tillräckligt starka för att få henne att ta tillbaka sågningen. Jag tror att politiken är på väg tillbaka, inte som underhållning utan som en livsnödvändighet. Och att symbiosen mellan politiker och media håller på att upplösas. Andra krafter lägger sig i, som bloggarna i FRA-debatten, som vänstersossar efter Sahlindebaclet. Men jag förstår inte varför ”alla” skulle vara överens om att s, mp och v måste bilda ett enat block inför kommande val. Har väljarna krävt det? Är det inte medietyckarna som vill att vi ska härma USA och Storbritannien?
Inför varsel, avskedanden, hotande arbetslöshet, företag i kris, den omhuldade sponsringen som nu fryser inne, NGO:s – hjälporganisationer – som nu vittnar att bidragen från allmänheten håller på att krympa katastrofalt verkar upplevelseindustrin och den uppblåsta underhållningsindustrin plötsligt omoderna och förbisprungna av verkligheten. Själva verkligheten har visat sig långt mer dramatisk än något manusförfattare kunnat tänka ut.
Verkligheten är för allvarlig för att presenteras som underhållning. Den är långt mera skakande – och spännande – än mediernas format.
Medias försök att avpolitisera debatten kommer att misslyckas, helt enkelt för att politiken är på väg tillbaka. Och denna gång inte som underhållning – utan som en livsnödvändighet, skriver Maria-Pia Boëthius.
Vad blir nästa bubbla som spricker? Förmodligen den uppblåsta underhållningsindustrin, som under dårkapitalismen slukat det mesta: politiken, litteraturen, kommunerna, samhällsdebatten och så vidare.
För att avpolitisera debatten och föra in den under underhållningen har medierna anställt en ung, tongivande generation vars främsta merit varit att den samarbetat med makten och mammon. Myten är ju att varje ny generation gör revolt, men den här mediegenerationen har istället ”gillat läget” och varit makten behjälplig genom att oavbrutet dramatisera konsumtionen och skapa debatt, framför allt genom påhopp på olika kändisar, halvkändisar och varandra samt genom att göra upp listor och anordna prisutdelningar där de ger varandra priser. Det känns redan gammaldags.
Om vi har tur kommer berättelsen om världen nu att skrivas om. Det är alldeles för tidigt att överblicka vad denna finansiella katastrof kommer att leda till – utom att det kommer att bli annorlunda. Starka krafter försöker framställa katastrofen som visserligen ”gigantisk” men dock en svacka som man nu måste restaurera. Så nu gäller det att hålla Gloria Steinems ord i minnet: ”Universum är inte uppbyggt av atomer. Universum är uppbyggt av berättelser.” Vem tar makten över berättelsen om världen, vad tänker de berätta oss – och varför?
I Sverige har vi många ”fastslagna sanningar” att ta oss ur. Man säger att alla politiska partier, utom möjligen vänsterpartiet – har accepterat marknadsekonomin. Jag accepterar såklart en marknad liksom ”ekonomin”, men inte den nyss sammanstörtade formen av marknadsekonomi. Just nu finns det ingen konsensus om vad denna marknadsekonomi är eller hur den ska formas i framtiden, så det är ganska osäkert vad det är partierna är överens om. Jag tror inte att de vet det själva.
I Studio ett i radion den 13:e oktober intervjuade en reporter en sociolog vid London School of Economics. Han sa att vi nu kommer att få se förstatliganden – och inte bara av banker. ”Är inte det vänster?” frågade reportern. Och jag kom på att jag aldrig hört en public service-reporter fråga: Är inte det höger? Är inte det nyliberalt? I uppfordrande ton. Man behandlar alltså ”vänster” som något avvikande – som om public service istället för att försöka vara neutralt ger sig till känna som icke-vänster. Den brittiska sociologen skrattade åt frågan och genmälde: Om jag för ett år sen sagt att brittiska staten kommer att nationalisera banker hade man betraktat mig som galen.
Jag tycker inte att det är sant att ”alla politiska partier liknar varann”, det är en mediefloskel. Tvärtom, efter Mona Sahlins sågning av vänsterpartiet visade det sig att andra krafter inom partiet var tillräckligt starka för att få henne att ta tillbaka sågningen. Jag tror att politiken är på väg tillbaka, inte som underhållning utan som en livsnödvändighet. Och att symbiosen mellan politiker och media håller på att upplösas. Andra krafter lägger sig i, som bloggarna i FRA-debatten, som vänstersossar efter Sahlindebaclet. Men jag förstår inte varför ”alla” skulle vara överens om att s, mp och v måste bilda ett enat block inför kommande val. Har väljarna krävt det? Är det inte medietyckarna som vill att vi ska härma USA och Storbritannien?
Inför varsel, avskedanden, hotande arbetslöshet, företag i kris, den omhuldade sponsringen som nu fryser inne, NGO:s – hjälporganisationer – som nu vittnar att bidragen från allmänheten håller på att krympa katastrofalt verkar upplevelseindustrin och den uppblåsta underhållningsindustrin plötsligt omoderna och förbisprungna av verkligheten. Själva verkligheten har visat sig långt mer dramatisk än något manusförfattare kunnat tänka ut.
Verkligheten är för allvarlig för att presenteras som underhållning. Den är långt mera skakande – och spännande – än mediernas format.
torsdag 16 oktober 2008
Utanförskapet som begrepp
Måste citera ett citat från en av mina favorit bloggar "Ett hjärta rött":
Professor Bertil Holmlund, som knappast kan beskrivas som “regeringskritisk” i andra sammanhang, angriper utanförskapsbegreppet av flera olika anledningar. Bland annat;
Begreppet mäter inte “frånvaro från arbetsmarknaden i någon generell bemärkelse”, utan enbart sådan frånvaro som “kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen”.
“Regeringen kan minska utanförskapet enbart genom att förkorta ersättningstiderna eller skärpa kvalifikationskraven, alldeles oavsett vilka effekterna blir på faktisk sysselsättning, arbetslöshet eller sjukfrånvaro.”
“En indikator på utanförskap som baseras på ekonomisk ersättning kan lätt manipuleras för politiska syften.”
“Utanförskap kan inte användas för meningsfulla internationella jämförelser av framgång i sysselsättningspolitiken. Välfärdsstater med generösa trygghetssystem, till exempel de skandinaviska länderna, kommer i sådana jämförelser att framstå som mindre framgångsrika enbart därför att personer som inte arbetar har större tillgång till offentliga trygghetssystem.”
Professor Bertil Holmlund, som knappast kan beskrivas som “regeringskritisk” i andra sammanhang, angriper utanförskapsbegreppet av flera olika anledningar. Bland annat;
Begreppet mäter inte “frånvaro från arbetsmarknaden i någon generell bemärkelse”, utan enbart sådan frånvaro som “kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemen”.
“Regeringen kan minska utanförskapet enbart genom att förkorta ersättningstiderna eller skärpa kvalifikationskraven, alldeles oavsett vilka effekterna blir på faktisk sysselsättning, arbetslöshet eller sjukfrånvaro.”
“En indikator på utanförskap som baseras på ekonomisk ersättning kan lätt manipuleras för politiska syften.”
“Utanförskap kan inte användas för meningsfulla internationella jämförelser av framgång i sysselsättningspolitiken. Välfärdsstater med generösa trygghetssystem, till exempel de skandinaviska länderna, kommer i sådana jämförelser att framstå som mindre framgångsrika enbart därför att personer som inte arbetar har större tillgång till offentliga trygghetssystem.”
onsdag 15 oktober 2008
Vad ska man tro?
Nu har jag sett och lyssnat på två politiska debatter senaste veckan.
Ett med partiledarna och den senaste Sahlin/ Reinfelt käbblet.
Är så oerhört besviken på Mona Sahlins märkliga krumsprång och grimascherande mimik
mot V och Lars Ohly. Hoppas i dagsläget att V ska få över alla rödsossar och bli så pass stora att de blir en bra vågskål där sossarna så småningom får krypa till korset!
Jag har aldrig varit särskilt bra vare sig på matte eller strategi,(kanske är det därför jag inte kan få det att gå ihop?!)så med Reinfeldts resonemang angående den nya arbetslöshetsutfrysningen, att de som redan har jobb
- får betala lägre skatt...Hur skapar det flera jobb?
Men så korkad är jag inte att jag inte förstår att de har tänkt knäcka de som är svagast så långt de kan, inom EU´s regelverk.
Många EU länder har mycket sämre arbetsvillkor och skyddsnät än Sverige, så det är väl bara att testa gränserna?
Jag undrar så, hur sänkningen av a-kassan kan generera i flera jobb?
DET skulle jag vilja att Reinfelt förklarade, så fort som möjligt, Tack!
torsdag 9 oktober 2008
Begravning av folkhemmet
Vad blev det kvar?
Hittar inte hem i dimman
aldrig någon ljusning sker.
Klafsar runt i ödestimman
ser varken uppåt eller ner
Känner dyn som sakta suger
ner mig, mot en undergång
Tar tag runt vristen,viskar,ljuger
sjunger ondskans dregelsång.
De som skulle lysa vägen
vet ej själv vart den bär av
kanske var det blott en sägen
stigen slutar vid min grav.
Tusen ormar lät sig smaka
döda ögons glöd i brand.
Det finns ingen väg tillbaka
till mitt folkhems glömda land.
2008 /Ilona L
Hittar inte hem i dimman
aldrig någon ljusning sker.
Klafsar runt i ödestimman
ser varken uppåt eller ner
Känner dyn som sakta suger
ner mig, mot en undergång
Tar tag runt vristen,viskar,ljuger
sjunger ondskans dregelsång.
De som skulle lysa vägen
vet ej själv vart den bär av
kanske var det blott en sägen
stigen slutar vid min grav.
Tusen ormar lät sig smaka
döda ögons glöd i brand.
Det finns ingen väg tillbaka
till mitt folkhems glömda land.
2008 /Ilona L
måndag 6 oktober 2008
PÅ höstpromenad
Var på ett uselt humör idag. Letade jobb på netet...
Fick egentligen ingenting gjort, trots att jag ansträngde mig hela förmiddagen.
Vad göra? Ut i skogen förstås!
Där kunde jag plötsligt andas och njuta av solens ff varma strålar.
Konstaterade att helgens regn och blåst hade tagit bort nästan alla röda blad, från förra veckan.
Fick egentligen ingenting gjort, trots att jag ansträngde mig hela förmiddagen.
Vad göra? Ut i skogen förstås!
Där kunde jag plötsligt andas och njuta av solens ff varma strålar.
Konstaterade att helgens regn och blåst hade tagit bort nästan alla röda blad, från förra veckan.
lördag 4 oktober 2008
Bodil Malmsten citat:
Vill du springa New York maraton - spring den.
Inte för att jag fattar varför någon ska vilja springa i en klunga när man kan springa för sig själv i sitt eget spår.
Håller fullständigt med! Ha,ha,ha!
Inte för att jag fattar varför någon ska vilja springa i en klunga när man kan springa för sig själv i sitt eget spår.
Håller fullständigt med! Ha,ha,ha!
torsdag 2 oktober 2008
Musiken i mig!
Musiken ger närig åt alla mina känslolägen!
Bluesen ger mig både glädjefnatt och tröst.
Funken gör mig vild och lycklig - i hela kroppen!
Jazzen har så många ansikten. Älskar det mesta utom den expressivt introverta.
Latinsk musik med tangon i högsätet är otroligt läcker och gör det omöjligt att sitta still!
Den s k hästjazzen (countryn) har jag haft en väldigt kluven relation till.
Den har ofta provocerat mig, främst genom sin hemskt konservativa könsrollsattityd.
Men, den är liksom jazzen mångfacetterad och jag har funnit riktiga pärlor där också!
Pop i (nästan) alla dess former har jag genom åren slukat!
Rock’n roll, rockabillie, och hårdrocksballader går ner, - i lagoma doser.
Visor/ballader är en svaghet hos mig, erkänner att jag är en missbrukare i balladträsket!
Klassiskmusik, - där har jag en väldigt traditionell smak,
- med en förkärlek till Mozart, Bach, Liszt,Vivaldi, Puccini, Beethoven, Chopin, Telemann,
Lars-Erik Larssons musik till ”Förklädd Gud” med text av Hjalmar Gullberg är en av mina absoluta favoriter, som har hängt med genom livet. En annan kompositör är Gunnar Lindberg, som har fångat mig lite extra med en text av Shakespear;"Shall I compere the to a summersday". Helt underbar!
Har aldrig tyckt om dansbandsmusik, där allting är så förutsägbart, - det är väldigt provocerande! Förstår och respekterar att det är omtyckt som bruksmusik.
Elektronisk musik är en nyupptäckt spännande musikstil, men jag erkänner att jag inte förstår mig på den.
Tycker mer och mer om den gränsöverskridande världsmusiken, det blir ofta en spännande och läcker mix mellan olika genrer och kulturer.
Musik är ju ett världsspråk i sig!
Livets olika skeden och mitt sinne, har skapat min musiksmak. Musiken är för mig nästan lika viktigt som syre att andas!
Mitt första språk och min första kommunikation med mina föräldrar var troligtvis via musiken, efter som de var musiker så föll det sig ganska naturligt!
Jag har sjungit så länge jag kan minnas.Sången gör mig uppfylld och livsandarna väcks och fylls på!
Önskar jag hade haft tillräckligt tålamod och talang att lära mig ett instrument ordentligt!
Vet att det är många genrer jag inte berört och det beror troligtvis mest på att de inte har berört - mig!
Bluesen ger mig både glädjefnatt och tröst.
Funken gör mig vild och lycklig - i hela kroppen!
Jazzen har så många ansikten. Älskar det mesta utom den expressivt introverta.
Latinsk musik med tangon i högsätet är otroligt läcker och gör det omöjligt att sitta still!
Den s k hästjazzen (countryn) har jag haft en väldigt kluven relation till.
Den har ofta provocerat mig, främst genom sin hemskt konservativa könsrollsattityd.
Men, den är liksom jazzen mångfacetterad och jag har funnit riktiga pärlor där också!
Pop i (nästan) alla dess former har jag genom åren slukat!
Rock’n roll, rockabillie, och hårdrocksballader går ner, - i lagoma doser.
Visor/ballader är en svaghet hos mig, erkänner att jag är en missbrukare i balladträsket!
Klassiskmusik, - där har jag en väldigt traditionell smak,
- med en förkärlek till Mozart, Bach, Liszt,Vivaldi, Puccini, Beethoven, Chopin, Telemann,
Lars-Erik Larssons musik till ”Förklädd Gud” med text av Hjalmar Gullberg är en av mina absoluta favoriter, som har hängt med genom livet. En annan kompositör är Gunnar Lindberg, som har fångat mig lite extra med en text av Shakespear;"Shall I compere the to a summersday". Helt underbar!
Har aldrig tyckt om dansbandsmusik, där allting är så förutsägbart, - det är väldigt provocerande! Förstår och respekterar att det är omtyckt som bruksmusik.
Elektronisk musik är en nyupptäckt spännande musikstil, men jag erkänner att jag inte förstår mig på den.
Tycker mer och mer om den gränsöverskridande världsmusiken, det blir ofta en spännande och läcker mix mellan olika genrer och kulturer.
Musik är ju ett världsspråk i sig!
Livets olika skeden och mitt sinne, har skapat min musiksmak. Musiken är för mig nästan lika viktigt som syre att andas!
Mitt första språk och min första kommunikation med mina föräldrar var troligtvis via musiken, efter som de var musiker så föll det sig ganska naturligt!
Jag har sjungit så länge jag kan minnas.Sången gör mig uppfylld och livsandarna väcks och fylls på!
Önskar jag hade haft tillräckligt tålamod och talang att lära mig ett instrument ordentligt!
Vet att det är många genrer jag inte berört och det beror troligtvis mest på att de inte har berört - mig!
Livet...
är så skört, skrev Bodil Malmsten i sin senaste blogg.
Jag kan förstås bara hålla med!
Varje dag är en gåva.
Vilken klyscha, säger säkert många, men jag försöker se det på det viset.
Har gråtit så mycket i mitt liv över saker som inte blivit som jag velat, istället för att se på det jag faktiskt hade och att jag själv styrt mitt liv åt olika håll.
Vissa saker i tillvaron går inte att påverka, då får man släppa det.
Men i det jag kan försöker jag påverka...
Vill ju tro på att var och en av oss har en resa som vi har ansvar för och som det kanske finns en mening med.
Jag har gjort en mängd usla val i mitt liv, som har färgat hur jag lever idag.
Men det går inte att vrida klockan tillbaka, så jag väljer att ta det som det kommer idag och se de ljuspunkter som finns.
Har avslutat en del,negativa och energislukande relationer och rensaten del i röran!
Är ärligare, framförallt mot mig själv. Är det något jag vill ha eller behöver så försöker jag säga det även om jag inte alltid får de svar jag har önskat!
Som ½ sjukskriven, arbetslös och ensamstående borde jag hänga med huvudet.
Visst har jag gjort det också. Varit deprimerad i flera år och inte velat leva.
Jag har gjort en resa som jag inte vill ha ogjord och vågar säga att jag är glad över att jag försiktigt har börjat hitta ut på andra sidan...
Var rädda om varandra och gå på er magkänsla, kämpa inte så förbannat och avsluta sådant som känns negativt,
- är mitt enkla(?) råd.
Gläder mig åt mina nära och kära som betyder mest av allt!
Jag kan förstås bara hålla med!
Varje dag är en gåva.
Vilken klyscha, säger säkert många, men jag försöker se det på det viset.
Har gråtit så mycket i mitt liv över saker som inte blivit som jag velat, istället för att se på det jag faktiskt hade och att jag själv styrt mitt liv åt olika håll.
Vissa saker i tillvaron går inte att påverka, då får man släppa det.
Men i det jag kan försöker jag påverka...
Vill ju tro på att var och en av oss har en resa som vi har ansvar för och som det kanske finns en mening med.
Jag har gjort en mängd usla val i mitt liv, som har färgat hur jag lever idag.
Men det går inte att vrida klockan tillbaka, så jag väljer att ta det som det kommer idag och se de ljuspunkter som finns.
Har avslutat en del,negativa och energislukande relationer och rensaten del i röran!
Är ärligare, framförallt mot mig själv. Är det något jag vill ha eller behöver så försöker jag säga det även om jag inte alltid får de svar jag har önskat!
Som ½ sjukskriven, arbetslös och ensamstående borde jag hänga med huvudet.
Visst har jag gjort det också. Varit deprimerad i flera år och inte velat leva.
Jag har gjort en resa som jag inte vill ha ogjord och vågar säga att jag är glad över att jag försiktigt har börjat hitta ut på andra sidan...
Var rädda om varandra och gå på er magkänsla, kämpa inte så förbannat och avsluta sådant som känns negativt,
- är mitt enkla(?) råd.
Gläder mig åt mina nära och kära som betyder mest av allt!
onsdag 1 oktober 2008
Tankar...
Jag har funderat lite på vissa kommentarer som har kommit till mig på denna sida på senaste tiden och som jag faktiskt tagit bort och kommer att göra i fortsättningen också.
Rent elaka påhopp och de som uttalat sig är anonyma...förstås.
Det har varit t.ex, "att jag bara tycks koncentrera mig på annat än söka jobb".
Eller "om jag nu sökt hundratals jobb så måste jag gjort något fel!"
Jag har inget emot kritik, men inte ren elakhet.
Om någon verkligen är intresserad av vad jag är för en person, så går det bra att fråga mig. Jag svarar gärna på frågor och framför allt tar mer än gärna emot tips på hur jag ska kunna få ett nytt jobb där jag kan komma till min rätt.
Var igår på ett seminarie genom TRR, med psykologen Per Naroskin.
Den hette "Att få styrfart".
Vände sig till oss som är med om förändringsarbeten eller övertalighet i arbetslivet.
Om förhållningssätt och viktiga strategier.
"Mellan stål och flanell", som han kallade de hårda och mjuka frågorna i tillvaron som måste förenas.
Han sa bl.a att man inte är bättre än sitt sammanhang, vilket för mig var en viktig påminnelse. Att vi alla har så mycket mer kapacitet än vi tror oss om. Att "få tillgång till sin varg", som han uttryckte det. Alltså till sin inre styrka.
Han har en praktik i Stockholm där han ofta tar emot patienter i övre medelåldern som säger att de egentligen skulle ha gjort något helt annat i sina liv än vad det blev... så fruktansvärt sorgligt.
Han var otroligt rolig och intressant.
Emellan alla skratten så sa han en massa väldigt kloka saker och att få det presenterat så här lustfyllt gör ju det hela mer "lättsmält".
Han talade också om att utmana sitt mod, att våga ta ett steg framåt när man blir rädd för vad som ska hända.
Att; rädslan dödar inte, men gör oss hjälplösa i våra val i livet.
Vi måste våga misslyckas för att se... hur det går.
1½ timmas upplyftande tankar och förlösande skratt. Underbart!
Rent elaka påhopp och de som uttalat sig är anonyma...förstås.
Det har varit t.ex, "att jag bara tycks koncentrera mig på annat än söka jobb".
Eller "om jag nu sökt hundratals jobb så måste jag gjort något fel!"
Jag har inget emot kritik, men inte ren elakhet.
Om någon verkligen är intresserad av vad jag är för en person, så går det bra att fråga mig. Jag svarar gärna på frågor och framför allt tar mer än gärna emot tips på hur jag ska kunna få ett nytt jobb där jag kan komma till min rätt.
Var igår på ett seminarie genom TRR, med psykologen Per Naroskin.
Den hette "Att få styrfart".
Vände sig till oss som är med om förändringsarbeten eller övertalighet i arbetslivet.
Om förhållningssätt och viktiga strategier.
"Mellan stål och flanell", som han kallade de hårda och mjuka frågorna i tillvaron som måste förenas.
Han sa bl.a att man inte är bättre än sitt sammanhang, vilket för mig var en viktig påminnelse. Att vi alla har så mycket mer kapacitet än vi tror oss om. Att "få tillgång till sin varg", som han uttryckte det. Alltså till sin inre styrka.
Han har en praktik i Stockholm där han ofta tar emot patienter i övre medelåldern som säger att de egentligen skulle ha gjort något helt annat i sina liv än vad det blev... så fruktansvärt sorgligt.
Han var otroligt rolig och intressant.
Emellan alla skratten så sa han en massa väldigt kloka saker och att få det presenterat så här lustfyllt gör ju det hela mer "lättsmält".
Han talade också om att utmana sitt mod, att våga ta ett steg framåt när man blir rädd för vad som ska hända.
Att; rädslan dödar inte, men gör oss hjälplösa i våra val i livet.
Vi måste våga misslyckas för att se... hur det går.
1½ timmas upplyftande tankar och förlösande skratt. Underbart!
måndag 29 september 2008
Från bloggen "ett hjärta rött!"
"Det handlar om förtroende och ömsesidig tillit.
Man kan ju inte gå igenom hela brottsbalken."
Så uttryckte sig Fredrik Reinfeldt i KU-förhören i dag. Frågan gällde hur han gick tillväga när han skulle utnämna sina statsråd. Inte så noga med andra ord. Man måste ju lita på sina medmänniskor, i alla fall de som är av en finare sort.
Fredrik vet att vissa människor alltid är rättrådiga och laglydiga. Och, om de mot all förmodan skulle begå ett misstag, är det väl inte så mycket att bråka om. Vad är lite svartjobbande pigor, obetalda TV-licenser eller skattefiffel mot alla de brott vi vanliga dödliga ägnar åt oss varje dag.
Alltså alla de som inte kan eller får jobba full tid. Ja, alltså alla som i dagligt tal kallas “bidragsfuskare”, samhällets parasiter nummer ett.
Redan långt före valet började alliansen föra fram sitt budskap; sjukskrivna fuskar och genom hårdare granskning och sämre ersättningar kan vi spara miljontals kronor.
Budskapet har etsat sig fast och för att riktigt tydliggöra fuskandet kallar alla numera både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen för bidrag. Det blir enklare så. Ordet bidragsfuskare fastnar direkt och är lätt att säga. Även i TV:s nyhetssändningar är alla våra socialförsäkringar numera synonyma med bidrag.
************************
Min reflektion på det hela:
Alltså betänk kära bröder och systrar, vilken människosyn dessa maktpersoner besitter!
Man kan ju inte gå igenom hela brottsbalken."
Så uttryckte sig Fredrik Reinfeldt i KU-förhören i dag. Frågan gällde hur han gick tillväga när han skulle utnämna sina statsråd. Inte så noga med andra ord. Man måste ju lita på sina medmänniskor, i alla fall de som är av en finare sort.
Fredrik vet att vissa människor alltid är rättrådiga och laglydiga. Och, om de mot all förmodan skulle begå ett misstag, är det väl inte så mycket att bråka om. Vad är lite svartjobbande pigor, obetalda TV-licenser eller skattefiffel mot alla de brott vi vanliga dödliga ägnar åt oss varje dag.
Alltså alla de som inte kan eller får jobba full tid. Ja, alltså alla som i dagligt tal kallas “bidragsfuskare”, samhällets parasiter nummer ett.
Redan långt före valet började alliansen föra fram sitt budskap; sjukskrivna fuskar och genom hårdare granskning och sämre ersättningar kan vi spara miljontals kronor.
Budskapet har etsat sig fast och för att riktigt tydliggöra fuskandet kallar alla numera både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen för bidrag. Det blir enklare så. Ordet bidragsfuskare fastnar direkt och är lätt att säga. Även i TV:s nyhetssändningar är alla våra socialförsäkringar numera synonyma med bidrag.
************************
Min reflektion på det hela:
Alltså betänk kära bröder och systrar, vilken människosyn dessa maktpersoner besitter!
Det omtalade utanförskapet!
Ett hjärta rött är en frisk, härlig blogg där detta citat stod!
Citat ur artikeln i LO-tidningen;
Inte ens under sitt andra regeringsår har regeringen förmått klargöra vilka som omfattas av detta ”utanförskap”. Den enda redovisningen hittills finns i finansplanen för 2008. Där anges att ”utanförskapet” är de som försörjs med olika sociala ersättningar räknat som ”helårsekvivalenter”, det vill säga alla dagar någon haft ersättningar räknas samman och omräknas till att motsvara helårsarbetskrafter.
Detta är en SCB-statistik som funnits sedan början av 90-talet, men som är avsedd för helt andra ändamål. Där ingår dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslösa dagar med ersättning från a-kassa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dagar med kommunalt försörjningsstöd.
Påståendet att mer än en miljon personer av den vuxna befolkningen befinner sig i ett ”utanförskap” och utgör en armé av ”massarbetslösa” är ett felaktigt och oansvarigt bruk av offentlig statistik.
Influensaepidemin som nu florerar innebär exempelvis att ”utanförskapet” enligt regeringens definition ökar, vilket visar den närmast löjliga avgränsning regeringen gjort.
Om regeringens orimliga definition av “utanförskap”;
Det är i länder med låg sysselsättning och svaga social ersättningar, som det av regeringen definierade ”utanförskapet” är lågt. Men vem vill ha lägre sysselsättning och sämre social trygghet?
Detta handlar dock inte om ”utanförskap” i någon rimlig mening. Tvärtom speglar det ett ”innanförskap”, som trygghetssystemen är tänkt att vara när inkomsten faller bort till följd av arbetslöshet eller sjukdom.
Rapporten är oerhört intressant och avslöjande. Vi får till exempel veta att den stora ökningen av “utanförskapet” skedde “under massarbetslöshetskrisen i början av 90-talet. Mellan 1990 och 1994 ökade antalet ”helårsekvivalenter” med nästan 60 procent eller från 731.000 till 1.154.000. Det var under borgerliga regeringsår. Därefter har antalet fortlöpande minskat.”
I dag, när regeringens hårt kritiserade sjukförsäkringsförslag läggs fram, passar det bra att påminna om det verkliga “utanförskapet” och vilka som drabbas av det. Det rör sig om personer med svag utbildningsbakgrund (högst grundskola), utländsk bakgrund, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och äldre (55-64 år). Problemet med dessa grupper är att det saknas arbeten som motsvarar deras möjligheter och att de inte är efterfrågade på arbetsmarknaden. De blir inte populärare hos arbetsgivarna för att de blir fattigare och allt mer pressade.
Regeringen försöker nu alltså minska “utanförskapet” genom hårdare regler och kontroller av sjuka och arbetslösa. Man har plockat bort arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och gör det nu ännu lättare att “sparka” de som drabbas av sjukdom och arbetsskador. Det borde givetvis vara tvärtom. Arbetsgivarna borde uppmuntras att anpassa arbetsplatsen och alla insatser borde inriktas på att de som drabbas av sjukdom aldrig helt “sparkas ut” från arbetsmarknaden. Konsekvensen av regeringens förslag blir att de som i framtiden drabbas av sjukdom eller arbetsskada allt snabbare hamnar i ett verkligt utanförskap.
Kontraproduktivt vansinne - eller bara naturligt för en regering som räknar influensasjuka som “utanför”?
P.S. Läs hela rapporten, det är den värd!
Citat ur artikeln i LO-tidningen;
Inte ens under sitt andra regeringsår har regeringen förmått klargöra vilka som omfattas av detta ”utanförskap”. Den enda redovisningen hittills finns i finansplanen för 2008. Där anges att ”utanförskapet” är de som försörjs med olika sociala ersättningar räknat som ”helårsekvivalenter”, det vill säga alla dagar någon haft ersättningar räknas samman och omräknas till att motsvara helårsarbetskrafter.
Detta är en SCB-statistik som funnits sedan början av 90-talet, men som är avsedd för helt andra ändamål. Där ingår dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslösa dagar med ersättning från a-kassa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dagar med kommunalt försörjningsstöd.
Påståendet att mer än en miljon personer av den vuxna befolkningen befinner sig i ett ”utanförskap” och utgör en armé av ”massarbetslösa” är ett felaktigt och oansvarigt bruk av offentlig statistik.
Influensaepidemin som nu florerar innebär exempelvis att ”utanförskapet” enligt regeringens definition ökar, vilket visar den närmast löjliga avgränsning regeringen gjort.
Om regeringens orimliga definition av “utanförskap”;
Det är i länder med låg sysselsättning och svaga social ersättningar, som det av regeringen definierade ”utanförskapet” är lågt. Men vem vill ha lägre sysselsättning och sämre social trygghet?
Detta handlar dock inte om ”utanförskap” i någon rimlig mening. Tvärtom speglar det ett ”innanförskap”, som trygghetssystemen är tänkt att vara när inkomsten faller bort till följd av arbetslöshet eller sjukdom.
Rapporten är oerhört intressant och avslöjande. Vi får till exempel veta att den stora ökningen av “utanförskapet” skedde “under massarbetslöshetskrisen i början av 90-talet. Mellan 1990 och 1994 ökade antalet ”helårsekvivalenter” med nästan 60 procent eller från 731.000 till 1.154.000. Det var under borgerliga regeringsår. Därefter har antalet fortlöpande minskat.”
I dag, när regeringens hårt kritiserade sjukförsäkringsförslag läggs fram, passar det bra att påminna om det verkliga “utanförskapet” och vilka som drabbas av det. Det rör sig om personer med svag utbildningsbakgrund (högst grundskola), utländsk bakgrund, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och äldre (55-64 år). Problemet med dessa grupper är att det saknas arbeten som motsvarar deras möjligheter och att de inte är efterfrågade på arbetsmarknaden. De blir inte populärare hos arbetsgivarna för att de blir fattigare och allt mer pressade.
Regeringen försöker nu alltså minska “utanförskapet” genom hårdare regler och kontroller av sjuka och arbetslösa. Man har plockat bort arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och gör det nu ännu lättare att “sparka” de som drabbas av sjukdom och arbetsskador. Det borde givetvis vara tvärtom. Arbetsgivarna borde uppmuntras att anpassa arbetsplatsen och alla insatser borde inriktas på att de som drabbas av sjukdom aldrig helt “sparkas ut” från arbetsmarknaden. Konsekvensen av regeringens förslag blir att de som i framtiden drabbas av sjukdom eller arbetsskada allt snabbare hamnar i ett verkligt utanförskap.
Kontraproduktivt vansinne - eller bara naturligt för en regering som räknar influensasjuka som “utanför”?
P.S. Läs hela rapporten, det är den värd!
tisdag 23 september 2008
På Bloggen ; Ett hjärta rött
Anders Borgs budget har en tydlig inriktning. “Alla ska få” som DN skriver, stämmer förstås om man enbart ser till propagandan som varit. Men de små “nådegåvor” som till exempel Sveriges pensionärer eller låginkomsttagare får kommer knappast att göra någon skillnad för dessa grupper. Istället satsar regeringen på att vinna tillbaka den vacklande medelklassen. TCO:s tjänstemannagrupper är de som Anders Borg själv titt som tätt nämner. Och när nu “brytpunkten” flyttas upp kan det bli en extra slant i börsen för den redan välmående medelklassen. Så länge de har jobb vill säga.
Frågan är bara hur “mutbar” och “egoistisk” medelklassen är?
Ser denna grupp enbart till sin egen lilla trygga värld och sin egen plånbok just för stunden, eller finns det människor med ett socialt samvete som tänker längre än till nästa lönekuvert även bland denna grupp?
När tryggheten (även för medelklassen) minskar och när arbetslösheten stiger (till följd av lågkonjunkturen) satsar alliansen allt sitt hopp på att medelklassen är tillräckligt egoistiskt för att inte bry sig om annat än sin egen börs.
Men, ett “jobbskatteavdrag” räcker inte långt när du blir arbetslös eller drabbas av sjukdom, inte ens om du just nu räknar in dig själv bland “vinnarna”.
Samtidigt kan man konstatera att alliansens “jobbavdrag”, utförsäljningar av statliga företag (inklusive dess vinster), borttagandet av förmögenhets och andra skatter, eroderar skattebasen alltmer. Om ett par år blir det oerhört svårt att återskapa ens ett uns av våra trygghetssystem i de skick de en gång var, och än svårare att förbättra.
Men, ju längre herrar Borg och Reinfeldt får hållas desto värre lär det bli. Därför finns det bara en sak att göra vid nästa val - rösta! Och för guds skull inte på något av allianspartierna!
Om du inte tillhör de “vinnande egoisterna” förstås…
Frågan är bara hur “mutbar” och “egoistisk” medelklassen är?
Ser denna grupp enbart till sin egen lilla trygga värld och sin egen plånbok just för stunden, eller finns det människor med ett socialt samvete som tänker längre än till nästa lönekuvert även bland denna grupp?
När tryggheten (även för medelklassen) minskar och när arbetslösheten stiger (till följd av lågkonjunkturen) satsar alliansen allt sitt hopp på att medelklassen är tillräckligt egoistiskt för att inte bry sig om annat än sin egen börs.
Men, ett “jobbskatteavdrag” räcker inte långt när du blir arbetslös eller drabbas av sjukdom, inte ens om du just nu räknar in dig själv bland “vinnarna”.
Samtidigt kan man konstatera att alliansens “jobbavdrag”, utförsäljningar av statliga företag (inklusive dess vinster), borttagandet av förmögenhets och andra skatter, eroderar skattebasen alltmer. Om ett par år blir det oerhört svårt att återskapa ens ett uns av våra trygghetssystem i de skick de en gång var, och än svårare att förbättra.
Men, ju längre herrar Borg och Reinfeldt får hållas desto värre lär det bli. Därför finns det bara en sak att göra vid nästa val - rösta! Och för guds skull inte på något av allianspartierna!
Om du inte tillhör de “vinnande egoisterna” förstås…
Enl. Politikerbloggen.se!!!!!
ANMÄLD. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Thomas Östros polisanmäldes i dag för förberedelse till grov stöld.
“Han och socialdemokraterna planerar 2010 att höja skatter med 70 miljarder” skriver moderata ungdomsförbundet, som ligger bakom anmälan.
Så sent som i går försvarade sig Thomas Östros mot de påstådda 70 miljarderna i skattehöjningar.
- Fabulera inte om våra skattehöjningar eller skattesänkningar, sade han riktat till finansminister Anders Borg i budgetdebatten i riksdagen.
Om två veckor kommer socialdemokraternas förslag till statsbudget, där påståendena om skattehöjningar klarläggs.
MUF har gjort egna beräkningar, utifrån tidigare budgetmotioner och de uttalanden bland annat Thomas Östros gjort i olika sammanhang.
- Vi har nyligen fått reda på att socialdemokraterna och Östros vill ta bort även tredje jobbskatteavdraget ifall de vinner valet. Tillsammans med höjningen av arbetsgivaravgiften och extra skattehöjningen mot unga, höjd bolagsskatt och allmän höjd skatt för alla som arbetar blir det runt 70 miljarder i höjd skatt. Ifall Östros överlämnar sig själv frivilligt till polisen så kanske Tomas Bodström vill försvara honom, säger Niklas Wykman.
Polisanmälningen mot Thomas Östros har lämnats in via webben. Än har MUF inte fått något besked om hur polisen väljer hantera ärendet.
Chansen är väl rätt stor att man avskriver ärendet direkt?
- Vi lägger oss inte i hur polisen arbetar, säger MUF:s pressekreterare Gustaf Stenlund till Politikerbloggen.
“Han och socialdemokraterna planerar 2010 att höja skatter med 70 miljarder” skriver moderata ungdomsförbundet, som ligger bakom anmälan.
Så sent som i går försvarade sig Thomas Östros mot de påstådda 70 miljarderna i skattehöjningar.
- Fabulera inte om våra skattehöjningar eller skattesänkningar, sade han riktat till finansminister Anders Borg i budgetdebatten i riksdagen.
Om två veckor kommer socialdemokraternas förslag till statsbudget, där påståendena om skattehöjningar klarläggs.
MUF har gjort egna beräkningar, utifrån tidigare budgetmotioner och de uttalanden bland annat Thomas Östros gjort i olika sammanhang.
- Vi har nyligen fått reda på att socialdemokraterna och Östros vill ta bort även tredje jobbskatteavdraget ifall de vinner valet. Tillsammans med höjningen av arbetsgivaravgiften och extra skattehöjningen mot unga, höjd bolagsskatt och allmän höjd skatt för alla som arbetar blir det runt 70 miljarder i höjd skatt. Ifall Östros överlämnar sig själv frivilligt till polisen så kanske Tomas Bodström vill försvara honom, säger Niklas Wykman.
Polisanmälningen mot Thomas Östros har lämnats in via webben. Än har MUF inte fått något besked om hur polisen väljer hantera ärendet.
Chansen är väl rätt stor att man avskriver ärendet direkt?
- Vi lägger oss inte i hur polisen arbetar, säger MUF:s pressekreterare Gustaf Stenlund till Politikerbloggen.
lördag 20 september 2008
Gisslan
Hur går vi vidare fängslade i sårbarhet
När ska vi lära vänskap är viktigare än stolthet
Vi är gisslan i en konflikt vi inte kan bryta.
Hur länge ska du spela offer och inte ta ditt ansvar.
Vi behöver dig lika mycket som du behöver oss
Men du har bestämt att du ska ha rätt.
Är det viktigare att ha rätt än att bevara vänskap
Försoning är ett av de vackraste ord jag känner
Vi var en fyrklöver som plötsligt blivit tre
Önskar och undrar om vi kan hitta tillbaka
Riktar min vädjan till dig som dragit dig in i ditt skal.
Kom oss till mötes - vi finns här kvar
torsdag 18 september 2008
Livets stenar
Hittade denna text i min skrivbordslåda...
LIVETS STENAR
En filosofie professor stod framför sin klass med dessa saker framför sig:
En tom glasburk
Stenar (5 cm i diameter)
Han fyllde glasburken och frågade klassen om burken var full?
Alla höll med om att burken var full.
Så plockade professorn upp en låda med grus och hällde det i burken.
Så skakade han burken lite lätt, och gruset föll på plats mellan de stora stenarna,
han frågade om burken var full.
Studenterna höll med och skrattade lite lätt.
Nu plockade professorn upp en låda med sand och hällde i burken.
Självklart fyllde sanden igen de övriga håligheterna.
OK sa professorn ”jag vill att ni ska se på denna burk såsom på era liv.”
Stenarna är viktiga saker = er familj, era partner, barn och hälsa, saker som om allt annat var förlorat och endast dessa fanns kvar, så skulle ditt liv fortfarande vara fullt.
Gruset är andra saker t.ex. jobb, hus bil etc.
Sanden är allt annat, de små sakerna i din tillvaro.
Om du häller sanden i burken först, finns det inget utrymme för grus och stenar.
Det är likadant med ditt liv. Om du spenderar all din tid och energi på de små sakerna, kommer du aldrig att ha plats i ditt liv för saker som är viktiga för dig..
Observera noga de saker som är vitala för din glädje.
Lek med dina barn
Ta dig tid att gå till läkare
Tag dig tid med din partner.
Det kommer alltid finnas tid över för att gå till arbetet, städa, och gå ut med soporna.
Se därför till de större stenarna först – saker som verkligen har betydelse i våra liv.
Bestäm dina prioriteringar.
Resten är endast sand.
Roligt!
Tjohoo... ännu en gång blev jag "redaktionens val" av min senaste poesibok "Tillbaka".
Det är min sjunde bok på denna härliga sajt!
Blir strålande Glad!
Gå in på poeter.se finns med på 1:a sidan!
Det är min sjunde bok på denna härliga sajt!
Blir strålande Glad!
Gå in på poeter.se finns med på 1:a sidan!
Misstag...
Hm... morgontrött och lite irriterad fick jag av misstag deleta bort två kommentarer här ute!
Ber om ursäkt för det!
Ett från Vanja som gav mig positiv kritik om min dikt som jag lagt in!
Tack, tack Vanja!!
Det andra var en "modig" anonym som tyckte att "det verkade som om jag fokuserade mer på att fortsätta vara arbetslös istället för att söka jobb"!!!
Vet inte riktigt vad anonym syftar på, då jag sökt 100-talsjobb som jag inte tycker det finns någon anledning att skriva om här inne!
Lustigt, hur man kan kritisera någon som man inte har en aning om vad den har presterat!Utgår ifrån att anonym inte ingår i min bekantskapskrets.
Låter som du anonym har gått på alliansens snack om att alla som vill kan få jobb!
Kära anonym, jag vill inget hellre än att jobba och kan fokusera på mer än en sak i taget!
Ber om ursäkt för det!
Ett från Vanja som gav mig positiv kritik om min dikt som jag lagt in!
Tack, tack Vanja!!
Det andra var en "modig" anonym som tyckte att "det verkade som om jag fokuserade mer på att fortsätta vara arbetslös istället för att söka jobb"!!!
Vet inte riktigt vad anonym syftar på, då jag sökt 100-talsjobb som jag inte tycker det finns någon anledning att skriva om här inne!
Lustigt, hur man kan kritisera någon som man inte har en aning om vad den har presterat!Utgår ifrån att anonym inte ingår i min bekantskapskrets.
Låter som du anonym har gått på alliansens snack om att alla som vill kan få jobb!
Kära anonym, jag vill inget hellre än att jobba och kan fokusera på mer än en sak i taget!
onsdag 17 september 2008
Utanförskapet
Jag befinner mig i utanförskapet
med etablissemangets eget mått mätt
Inne eller utanför det stora gapet
värderas jag av dem som sägs ha rätt.
Innanförskapet är helgat,
lika skyddat som äktenskapet är.
Nåde den som skrapar på ytan,
vem vet, vad som döljer sig där?
Jag önskar det gick att hoppa,
över utanförskapets rutin
på samma sätt som Ronja for,
över helvetesgapets ravin
Bara för att en gång för alla,
få bevisa att jag ej går omkull
i alla fall ger jag mig aldrig,
för nån helgad myndighets skull!
med etablissemangets eget mått mätt
Inne eller utanför det stora gapet
värderas jag av dem som sägs ha rätt.
Innanförskapet är helgat,
lika skyddat som äktenskapet är.
Nåde den som skrapar på ytan,
vem vet, vad som döljer sig där?
Jag önskar det gick att hoppa,
över utanförskapets rutin
på samma sätt som Ronja for,
över helvetesgapets ravin
Bara för att en gång för alla,
få bevisa att jag ej går omkull
i alla fall ger jag mig aldrig,
för nån helgad myndighets skull!
söndag 14 september 2008
Starka kvinnor jag beundrar
Har funderat mycket på det, sedan jag fick den frågan.
Ganska så lätt då jag ville välja några nu levande.
Jag beundrar min syster och mina väninnor
alldeles speciellt.
Alla kvinnor som har meningsfulla arbeten de brinner för,
trots att lönen är liten är också beundransvärda.
Men OM jag nu ska välja tre stycken så här
rakt upp och ner blir det några som jag
inte känner personligen, men högaktar för
deras mod och klokskap.
Den första är; Kristina Lugn
Nummer två är; Bodil Malmsten
Nummer tre är; Bonnie Raitt.
Det blev tre stycken rödhåriga individualister!
Som vågar säga sin mening och kaxigt stå upp för sina begåvningar.
Skall erkänna att Bonnie Riatts värderingar i livet känner jag inte till, men hon är otroligt bra och en av de kaxigaste musiker jag vet, som orkat slå sig fram i den mansdominerade världen av Jazz och Blues gitarrister!
Kolla in detta så förstår ni!
http://www.youtube.com/watch?v=oGCgRpV4H3k&feature=related
Ganska så lätt då jag ville välja några nu levande.
Jag beundrar min syster och mina väninnor
alldeles speciellt.
Alla kvinnor som har meningsfulla arbeten de brinner för,
trots att lönen är liten är också beundransvärda.
Men OM jag nu ska välja tre stycken så här
rakt upp och ner blir det några som jag
inte känner personligen, men högaktar för
deras mod och klokskap.
Den första är; Kristina Lugn
Nummer två är; Bodil Malmsten
Nummer tre är; Bonnie Raitt.
Det blev tre stycken rödhåriga individualister!
Som vågar säga sin mening och kaxigt stå upp för sina begåvningar.
Skall erkänna att Bonnie Riatts värderingar i livet känner jag inte till, men hon är otroligt bra och en av de kaxigaste musiker jag vet, som orkat slå sig fram i den mansdominerade världen av Jazz och Blues gitarrister!
Kolla in detta så förstår ni!
http://www.youtube.com/watch?v=oGCgRpV4H3k&feature=related
Det här med blå tunga...
...har jag undrat över. En sjukdom som drabbar nötkreatur?
Ser många likheter med Alliansens glappande tungor som varje vecka vittnar om... blåtunge-sjukan som förgiftar vårt land.
torsdag 11 september 2008
Ali Esbati
Läs hans inlägg på svt;s debattsida http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1242837&lid=senasteNytt_1064040&lpos=rubrik_1242837
En bra sammanfattning av den nya regeringens totala bärsärkargång igenom vårt samhälle i halvlek när två år återstår!
En bra sammanfattning av den nya regeringens totala bärsärkargång igenom vårt samhälle i halvlek när två år återstår!
måndag 8 september 2008
Som jag behagar tro
Jag vill tro att vi är här på jorden
av ett alldeles särskilt skäl.
Jag vill tro att allas vårt universellt övergripande mål
är att leva i kärlek.
Jag är säker på att inte alla är medvetna om sitt eget ansvar,
oavsett bakgrund och gener.
Av någon anledning blir några hårdare prövade än andra.
Av någon anledning blir några mer upplysta än andra.
Man brukar tala om maskrosbarn,
överlevare som inte blir sitt förflutna.
Starka människor som trots allt,
har fått en drivkraft att överleva.
jag tror på att vi alla har allt inom oss.
En oanad kapacitet att göra stordåd - om vi bara visste…
Tidigt blir vi stukade och formade att inte ta plats.
Skolan gör oss tidigt påminda om att det vi brinner för
inte betyder något alls, utan läroplanen den…
är det viktigaste att hålla sig till.
Så släcker man ett barns tro på sin egen förmåga
och tar ifrån dem all sin vetgirighet.
Men om man är en person som inte kan eller vill
anpassa sig till massan?
Då kan det hända att man hittar en egen väg
som uppenbarar sig och blir tydlig,
kanske först senare i livet.
Jag tycker att det känns trösterikt,
att sluta kämpa så förbannat!
Låt det som kommer till oss längs vägen,som känns rätt
– BLI -
det vi gör något av och det som gör oss till det vi är ämnade för!
av ett alldeles särskilt skäl.
Jag vill tro att allas vårt universellt övergripande mål
är att leva i kärlek.
Jag är säker på att inte alla är medvetna om sitt eget ansvar,
oavsett bakgrund och gener.
Av någon anledning blir några hårdare prövade än andra.
Av någon anledning blir några mer upplysta än andra.
Man brukar tala om maskrosbarn,
överlevare som inte blir sitt förflutna.
Starka människor som trots allt,
har fått en drivkraft att överleva.
jag tror på att vi alla har allt inom oss.
En oanad kapacitet att göra stordåd - om vi bara visste…
Tidigt blir vi stukade och formade att inte ta plats.
Skolan gör oss tidigt påminda om att det vi brinner för
inte betyder något alls, utan läroplanen den…
är det viktigaste att hålla sig till.
Så släcker man ett barns tro på sin egen förmåga
och tar ifrån dem all sin vetgirighet.
Men om man är en person som inte kan eller vill
anpassa sig till massan?
Då kan det hända att man hittar en egen väg
som uppenbarar sig och blir tydlig,
kanske först senare i livet.
Jag tycker att det känns trösterikt,
att sluta kämpa så förbannat!
Låt det som kommer till oss längs vägen,som känns rätt
– BLI -
det vi gör något av och det som gör oss till det vi är ämnade för!
Ett avancerat sätt att gömma en sjukskrivning!
Idag fick jag ett skriftligt besked från FK på att jag får vara sjuk(skriven) och ändå vara med i AF lekstuga!
Så här lyder brevet:
Hej!
Efter telefonsamtal skickar jag nu skriftligt de vi pratat om.
AF kan anvisa ett partiellt sjukskriven person till ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid. Deltagaren får i dessa fall helt aktivitetsstöd trots partiell frånvaro på grund av hälsoskäl.Frånvaron behöver inte styrkas med medicinska underlag eftersom ams redan har prövat frågan.
Detta gäller under förutsättning att deltagaren deltar i programmet enligt överrenskommelse med ams.
Om deltagare deltar i programmet enligt överrenskommelse ska hon/han inte göra någon notering om partiell frånvaro på "Försäkran aktivitetsstöd".
Du är beviljad ett program på 100% från arbetsförmedlingen, de har prövat frågan och du får delta på ½ och är sjukskriven på ½ men får 1/1 aktivitetsstöd.
Slut på citat.
Har förstått att de inte bara döljer min sjukskrivning utan dessutom får jag ju mindre ersättning på detta vis! Visst är de duktiga...på FK?!
Så här lyder brevet:
Hej!
Efter telefonsamtal skickar jag nu skriftligt de vi pratat om.
AF kan anvisa ett partiellt sjukskriven person till ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid. Deltagaren får i dessa fall helt aktivitetsstöd trots partiell frånvaro på grund av hälsoskäl.Frånvaron behöver inte styrkas med medicinska underlag eftersom ams redan har prövat frågan.
Detta gäller under förutsättning att deltagaren deltar i programmet enligt överrenskommelse med ams.
Om deltagare deltar i programmet enligt överrenskommelse ska hon/han inte göra någon notering om partiell frånvaro på "Försäkran aktivitetsstöd".
Du är beviljad ett program på 100% från arbetsförmedlingen, de har prövat frågan och du får delta på ½ och är sjukskriven på ½ men får 1/1 aktivitetsstöd.
Slut på citat.
Har förstått att de inte bara döljer min sjukskrivning utan dessutom får jag ju mindre ersättning på detta vis! Visst är de duktiga...på FK?!
tisdag 2 september 2008
UT på andra sidan!
Känns som om jag kommit ut på andra sidan tunneln nu idag...
Har börjat lugna ner mig och börjat kunna äta, sova och träna igen!
Orkar knappast tänka på hur det kommer att se ut framöver.
Har lämnat in en ansökan på jobb igår och fått tips om ett par andra som ska betas av denna vecka.
Fick just höra på nyheterna av en moderat politiker att det hade gjorts en undersökning bland arbetsgivare och de flesta vill inte ha att göra med arbetslösa långtidssjukskrivna.Det låter ju uppmuntrande!
Jag kan ju förstå att det inte är prio 1, i dessa tider men det är hemskt att bli hopklumpad i en grupp på det viset. Jag har jobbat hela mitt liv förutom de senaste fem åren, då jag blev övertalig från Posten AB efter 24 år och det vet väl alla vad som är kvar av posten...
Har börjat lugna ner mig och börjat kunna äta, sova och träna igen!
Orkar knappast tänka på hur det kommer att se ut framöver.
Har lämnat in en ansökan på jobb igår och fått tips om ett par andra som ska betas av denna vecka.
Fick just höra på nyheterna av en moderat politiker att det hade gjorts en undersökning bland arbetsgivare och de flesta vill inte ha att göra med arbetslösa långtidssjukskrivna.Det låter ju uppmuntrande!
Jag kan ju förstå att det inte är prio 1, i dessa tider men det är hemskt att bli hopklumpad i en grupp på det viset. Jag har jobbat hela mitt liv förutom de senaste fem åren, då jag blev övertalig från Posten AB efter 24 år och det vet väl alla vad som är kvar av posten...
lördag 30 augusti 2008
FK;s sätt att gömma sjukskrivningar?
Igår fredag, först - fick jag (förhoppningsvis) rätsida på att jag ska får mitt aktivitetsstöd framöver.
Jag fick fel information av min handläggare i tisdags!
Hon sa att det inte gick att kombinera halv sjukskrivning med aktivitetsstöd!
Efteråt menade hon att hon sagt att det inte gick att ha halvt aktivitetsstöd, vilket aldrig varit på tal!
Detta bidrog till att en räcka samtal med olika människor på FK och AF sattes igång.
Ingen visste riktigt VAD som gällde.
Går fortfarande och väntar på samtal ifrån FK;s "aktivitetsgarantiexpert"i Östersund!
Så gick jag igång med alla mina stressymptom som jag jobbat hårt med att bli frisk från! Har man inte varit där kan man tydligen inte förstå vad det gör med en.
Kunde inte äta, inte sova, allting bara rusade i huvudet.
Kunde inte koncentrera mig på någonting. Tog fel på tiden jag skulle vara på AF, allting blir ett enda stort inferno där man helt tappar kontroll på hur man ska kunna fortsätta att existera.
Kom iallafall iväg till AF på skakiga ben och fick som tur var med mig vännen Vanja som stöd!
När jag framförde det till min handläggare och frågade om det var ok att Vanja satt med, så blev hon ilsken och sa att "det går väl bra,- men egentligen inte"!
För vems skull då kan man undra?
Om jag behöver ha med mig någon jag litar på som kan ge mig ett par extra ögon och öron som stöd och referenser på vad som skett vilket är ett problem för mig då jag blir stressad, ska de kunna neka mig det?
Uppfattar inte allt vad som sägs och papper som ska läsas osv.
När jag väl kom hem på em så började jag blöda näsblod,utan vidare så jag fick släppa allt annat och lägga mig ner då det pulserade rikligt.
Tolkar även det som en reaktion på veckans oro.
Efteråt har jag funderat över vad detta med att inte min sjukskrivnings syns någonstans innebär...
Är det så här FK gör för att mörka sjukskrivningarna?
Jag är alltså halvsjukskriven när jag går in i "jobb och utvecklingsgarantin" som det så vackert heter.Där ska jag inte ta upp att jag är sjukskriven... någonstans!
Då blir det ju snygga siffror i statestiken från FK till alliansen!
Hokus Pokus filijokus...poff - borta!
Idag lördag känns det som att vakna med en redig baksmälla!
Ont i hela kroppen och totalt slut!
Är det så här jag ska tillbaka ut på arbetsmarknaden?
Vill inte leva i detta människofientliga samhälle längre.
Jag fick fel information av min handläggare i tisdags!
Hon sa att det inte gick att kombinera halv sjukskrivning med aktivitetsstöd!
Efteråt menade hon att hon sagt att det inte gick att ha halvt aktivitetsstöd, vilket aldrig varit på tal!
Detta bidrog till att en räcka samtal med olika människor på FK och AF sattes igång.
Ingen visste riktigt VAD som gällde.
Går fortfarande och väntar på samtal ifrån FK;s "aktivitetsgarantiexpert"i Östersund!
Så gick jag igång med alla mina stressymptom som jag jobbat hårt med att bli frisk från! Har man inte varit där kan man tydligen inte förstå vad det gör med en.
Kunde inte äta, inte sova, allting bara rusade i huvudet.
Kunde inte koncentrera mig på någonting. Tog fel på tiden jag skulle vara på AF, allting blir ett enda stort inferno där man helt tappar kontroll på hur man ska kunna fortsätta att existera.
Kom iallafall iväg till AF på skakiga ben och fick som tur var med mig vännen Vanja som stöd!
När jag framförde det till min handläggare och frågade om det var ok att Vanja satt med, så blev hon ilsken och sa att "det går väl bra,- men egentligen inte"!
För vems skull då kan man undra?
Om jag behöver ha med mig någon jag litar på som kan ge mig ett par extra ögon och öron som stöd och referenser på vad som skett vilket är ett problem för mig då jag blir stressad, ska de kunna neka mig det?
Uppfattar inte allt vad som sägs och papper som ska läsas osv.
När jag väl kom hem på em så började jag blöda näsblod,utan vidare så jag fick släppa allt annat och lägga mig ner då det pulserade rikligt.
Tolkar även det som en reaktion på veckans oro.
Efteråt har jag funderat över vad detta med att inte min sjukskrivnings syns någonstans innebär...
Är det så här FK gör för att mörka sjukskrivningarna?
Jag är alltså halvsjukskriven när jag går in i "jobb och utvecklingsgarantin" som det så vackert heter.Där ska jag inte ta upp att jag är sjukskriven... någonstans!
Då blir det ju snygga siffror i statestiken från FK till alliansen!
Hokus Pokus filijokus...poff - borta!
Idag lördag känns det som att vakna med en redig baksmälla!
Ont i hela kroppen och totalt slut!
Är det så här jag ska tillbaka ut på arbetsmarknaden?
Vill inte leva i detta människofientliga samhälle längre.
onsdag 27 augusti 2008
Dagens hjärtklappning
Så satte jag nästan lunchen i vrångstrupen i dag när jag äntligen fick tala med min handläggare på FK angående hur jag skulle fylla i min blankett;Aktivitetsstöd, nu när mina a-kassedagar tagit slut. Då säger hon att det inte går att ha aktivitetsstöd och samtidigt vara till hälften sjukskriven!!!
Så allt som AF har gjort har varit helt uppåt väggarna!
Nu tussade jag ihop AF och FK så får vi hoppas att de löser mitt problem omedelbart,trots att AF sa att "så bråttom är det väl inte"?
Jo, sa jag, det är bråttom för mig att få veta om jag kan betala minn hyra i nästa månad! Jaha, men för mig är det inte bråttom kontrar hon...
Ja...då blir det väl soc. som återstår för dig då...
Men jag hinner inte komma tillbaks till dig förrens imorgon, blev slutorden på vårt samtal.
Jag gick igång med alla mina stressnerver och i det tillståndet kom jag till mitt läkarbesök.
Jag har världens bästa doktor!
( Läs hans blogg; Ekomoral föresten, genväg här på höger sida!)
När jag gick därifrån så kände jag mig mycket lugnare, även om sakers tillstånd fortfarande var de samma.
Jag fick en del gjort vad det gäller jobbsidan denna dag också, så kanske det inte ser så mörkt ut, - trots allt!
Så allt som AF har gjort har varit helt uppåt väggarna!
Nu tussade jag ihop AF och FK så får vi hoppas att de löser mitt problem omedelbart,trots att AF sa att "så bråttom är det väl inte"?
Jo, sa jag, det är bråttom för mig att få veta om jag kan betala minn hyra i nästa månad! Jaha, men för mig är det inte bråttom kontrar hon...
Ja...då blir det väl soc. som återstår för dig då...
Men jag hinner inte komma tillbaks till dig förrens imorgon, blev slutorden på vårt samtal.
Jag gick igång med alla mina stressnerver och i det tillståndet kom jag till mitt läkarbesök.
Jag har världens bästa doktor!
( Läs hans blogg; Ekomoral föresten, genväg här på höger sida!)
När jag gick därifrån så kände jag mig mycket lugnare, även om sakers tillstånd fortfarande var de samma.
Jag fick en del gjort vad det gäller jobbsidan denna dag också, så kanske det inte ser så mörkt ut, - trots allt!
måndag 25 augusti 2008
Ny vecka gammal ångest
Så var det snart månadsskifte igen.
För oss arbetslösa är varje skifte en plågsam upplevelse.
Vilken räkning kommer jag inte att kunna betala denna månad???
Är fortfarande ledsen efter förra mötet med arbetsförmedlingen.
Mejlade rådgivaren och hon har läst eller iaf öppnat mitt mejl,
men inget svar på mina funderingar.
Våndas inför fredagens möte, men ska inte ta ut det i förskott.
Är så glad över att jag trots allt inte ledsnat på att träna.
Känns skönt att få lite kontroll...på åtminstone sina valkar!
För oss arbetslösa är varje skifte en plågsam upplevelse.
Vilken räkning kommer jag inte att kunna betala denna månad???
Är fortfarande ledsen efter förra mötet med arbetsförmedlingen.
Mejlade rådgivaren och hon har läst eller iaf öppnat mitt mejl,
men inget svar på mina funderingar.
Våndas inför fredagens möte, men ska inte ta ut det i förskott.
Är så glad över att jag trots allt inte ledsnat på att träna.
Känns skönt att få lite kontroll...på åtminstone sina valkar!
lördag 23 augusti 2008
Detta är minnen från mitt 3dje liv!
DUBBEL-JUBILEUM
Gugge fyller 70 och GHBBB står inför sina 50.
Fasching lördag den 4 oktober 19.30 , entré 150 :- (boka på www.ticnet eller ring 077-170 70 70).
Mats Siggstedt, Hector Bingert, Sven Larsson, Thomas Driving, Håkan Lewin, Måns Ekman, Bosse Broberg, Håkan Werling, Björn Karlsson, Bob Fredriksson, Cecilia Wennerström, Marino Valle, Dicken Hedrenius, Lars Lundström, Wåge Finér, Håkan Trygger och så Gugge förstås.
Välkomna!
Gugge fyller 70 och GHBBB står inför sina 50.
Fasching lördag den 4 oktober 19.30 , entré 150 :- (boka på www.ticnet eller ring 077-170 70 70).
Mats Siggstedt, Hector Bingert, Sven Larsson, Thomas Driving, Håkan Lewin, Måns Ekman, Bosse Broberg, Håkan Werling, Björn Karlsson, Bob Fredriksson, Cecilia Wennerström, Marino Valle, Dicken Hedrenius, Lars Lundström, Wåge Finér, Håkan Trygger och så Gugge förstås.
Välkomna!
Kära Bodil!
Är tvungen att citera Bodil Malmstens tes om sin livsindelning;
1/ Mitt första liv – från befruktningen och fram till tjugo.
2/ Mitt andra liv – från tjugo till femtio.
3/ Mitt tredje liv – för evigt.
*********************
Exakt så som jag känner det, men kanske med en lite annan indelning!
1/Mitt första liv - från befruktningen fram till 16 år
2/Mitt andra liv - från 16år - 30år
3/Mitt tredje liv - från 30år - 50år
4/Mitt fjärde liv - nu och för evigt!
Det lär inte bli sista ggn jag citerar Bodil, en av mina förebilder här i livet.
Hennes blogg "Finister" kan du läsa här till höger i mitt bloggarkiv
1/ Mitt första liv – från befruktningen och fram till tjugo.
2/ Mitt andra liv – från tjugo till femtio.
3/ Mitt tredje liv – för evigt.
*********************
Exakt så som jag känner det, men kanske med en lite annan indelning!
1/Mitt första liv - från befruktningen fram till 16 år
2/Mitt andra liv - från 16år - 30år
3/Mitt tredje liv - från 30år - 50år
4/Mitt fjärde liv - nu och för evigt!
Det lär inte bli sista ggn jag citerar Bodil, en av mina förebilder här i livet.
Hennes blogg "Finister" kan du läsa här till höger i mitt bloggarkiv
torsdag 21 augusti 2008
Ja haapp...!!!
Idag var det "Arbetsförnedringsdags" för mig i Globen.
Nja, inte precis "I" Globen, mer vid sidan av i själva köpcentret.
Egentligen hör jag till Tyresö AF, men alla handläggarna får inte plats där än...
Så jag får åka till Globen, då ra...
Kl.13 skulle jag vara där.
Min handläggare var försenad, men bad om ursäkt för det och sa i nästa andetag att vi tyvärr inte hade så gott om tid idag!
Hon var inte förberedd på vårat möte, utan bad mig att berätta om min situation...
Jag sa att jag inte orkade dra hela min historia utan att, den finns i deras datasystem.
Så hon lovade att kolla upp det till nästa ggn vi sågs.
Att jag var där idag var främst för att mina a-kassedagar i det närmaste är slut.
Så nu gäller aktivitetsgarantin, som ska vara en lägre penning, (65% av min tidigare lön) och handläggaren var noga med att säga att NU skulle det bli mycket svårare att söka jobb!
Tack för den, tänkte jag! Det är ju precis det man vill höra när man kommer till AF!
Så skulle vi uppdatera min CV hos AF. Jag har haft en praktikplats på en bokhandel i två månader-. Men DET kunde man ju inte skriva in som "butiks vana", trots mina 24 år på Posten AB!!! Jag känner mig djupt kränkt!
Jag vet att AF har min femåriga historia någonstans i sitt datasystem och jag blev en gång sjukskriven just pga AF,s totala oförmåga att bemöta sina klienter på ett medmänskligt uppbyggande sätt.
Jag är stresskänslig och mår riktigt dåligt av bemötandet jag får på AF.
Har ont i huvudet, är illamående och vill bara gråta efter denna dag.
Tack Vanja, för att du var mitt moraliska stöd - idag med!
Skönt att denna dag är till ända...
Tills nästa vecka..då jag måste dit - igen.
Till mitt försvar måste jag tillägga att jag har gjort massor för att få ett nytt arbete - utan att lyckas!
Jag vill verkligen arbeta med något.
Gärna något jag är bra på och där jag får en lön som jag kan leva av. Är det för mycket begärt? Enligt Reifeldt så är det ju lätt att ordna, men jag säger bara
"walk a mile in my shoes"!
Nja, inte precis "I" Globen, mer vid sidan av i själva köpcentret.
Egentligen hör jag till Tyresö AF, men alla handläggarna får inte plats där än...
Så jag får åka till Globen, då ra...
Kl.13 skulle jag vara där.
Min handläggare var försenad, men bad om ursäkt för det och sa i nästa andetag att vi tyvärr inte hade så gott om tid idag!
Hon var inte förberedd på vårat möte, utan bad mig att berätta om min situation...
Jag sa att jag inte orkade dra hela min historia utan att, den finns i deras datasystem.
Så hon lovade att kolla upp det till nästa ggn vi sågs.
Att jag var där idag var främst för att mina a-kassedagar i det närmaste är slut.
Så nu gäller aktivitetsgarantin, som ska vara en lägre penning, (65% av min tidigare lön) och handläggaren var noga med att säga att NU skulle det bli mycket svårare att söka jobb!
Tack för den, tänkte jag! Det är ju precis det man vill höra när man kommer till AF!
Så skulle vi uppdatera min CV hos AF. Jag har haft en praktikplats på en bokhandel i två månader-. Men DET kunde man ju inte skriva in som "butiks vana", trots mina 24 år på Posten AB!!! Jag känner mig djupt kränkt!
Jag vet att AF har min femåriga historia någonstans i sitt datasystem och jag blev en gång sjukskriven just pga AF,s totala oförmåga att bemöta sina klienter på ett medmänskligt uppbyggande sätt.
Jag är stresskänslig och mår riktigt dåligt av bemötandet jag får på AF.
Har ont i huvudet, är illamående och vill bara gråta efter denna dag.
Tack Vanja, för att du var mitt moraliska stöd - idag med!
Skönt att denna dag är till ända...
Tills nästa vecka..då jag måste dit - igen.
Till mitt försvar måste jag tillägga att jag har gjort massor för att få ett nytt arbete - utan att lyckas!
Jag vill verkligen arbeta med något.
Gärna något jag är bra på och där jag får en lön som jag kan leva av. Är det för mycket begärt? Enligt Reifeldt så är det ju lätt att ordna, men jag säger bara
"walk a mile in my shoes"!
lördag 16 augusti 2008
Åldersfascism
Ibland får man saker tillsänt sig som man vetat länge, men inte riktigt fått bekräftelse på.
Såg imorse på TV4 som pratade om just åldersnojor.
Där intervjuades en professor Juhani Ilmarinen som hävdade at det finns en biologisk ålder, en kroppslig ålder, en psykologisk ålder. Javisst är det så! Blev så glad över att ännu en pusselbit fallit på plats!
Skit i vad det står i din födelseattest, var i din egen ålder!
Det betyder inte att smita från ansvar, tvärsom! Om man vet vem man är kommer resten automatiskt!
Vet inte om jag lyckas förklara hur jag menar.
Så googlade jag på professorn och till min glädje fann jag honom på Arbetshälsoinstitutets sida!
Här är ett par citat från en tema sida;
Vad jag själv kan göra för att bättre orka arbeta
Acceptera dig själv och tänk att varje ålder är en bra ålder.
Se till att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktivt och sköt om din fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga varje dag.
Sunda matvanor och tillräcklig sömn och vila gör att du mår bättre och lever längre.
Se till att bevara din lust att lära dig nya saker och att det känns bra att lära sig nya saker.
Se över din inställning till arbete och livet i övrigt och gör en bedömning av vad som bra eller dåligt i den och fundera över vad som kan förbättras.
Utnyttja ditt kunnande, din arbetserfarenhet och tysta kunskap. Visa även andra att du har mognat psykiskt och att det finns behov av dina färdigheter.
Acceptera att människor är olika och fundera hur du kan få stöd i din arbetsgemenskap för att orka arbeta.
Ändra ditt sätt att arbeta, ta fler mikropauser (2–3 min.), ändra ordningen på arbetsuppgifterna eller rutinerna och variera arbetstempo.
Låt din chef veta vilka dina individuella behov är i arrangemangen på arbetsplatsen.
Diskutera med företagshälsovården i tid och öppet om dina problem med att orka arbeta.
Kom ihåg och påminn också andra om att åldersdiskriminering är förbjuden – var och en har rätt att arbeta i ett arbete som lämpar sig för den ålder man befinner sig i och också förvänta sig det av dem som organiserar arbetet.
Åldrande
På dessa sidor granskar vi åldrandet ur arbetslivssynvinkel främst bland den 45–64-åriga befolkningen.
Avgränsningen är viktig därför att
verkningarna av åldrande börjar märkas i detta skede av livet
det fortfarande finns tillräckligt med tid att göra det lättare att kombinera åldrande och arbete.
Åldrande för med sig både positiva och negativa förändringar. Även om hälsotillståndet och funktionsförmågan oundvikligen försämras i takt med stigande ålder, ger den psykiska mognaden oss goda möjligheter att klara oss i arbetslivet. Lärande är inte beroende av ålder. Det viktigaste är att förändra våra attityder till åldrande och därigenom våra sätt att handla. I ett bra arbetsliv behövs människor i alla åldrar. Människor i olika åldrar har olika egenskaper och starka sidor och samarbetet mellan dem måste utnyttjas så att det gynnar alla. Detta är en utmaning även för cheferna.
Gå in på den sidan och läs - är mitt tips!
Har bara skummat igenom någon sida, men känner på mig att där finns en massa (självklara?) bra saker!
Kram!
Såg imorse på TV4 som pratade om just åldersnojor.
Där intervjuades en professor Juhani Ilmarinen som hävdade at det finns en biologisk ålder, en kroppslig ålder, en psykologisk ålder. Javisst är det så! Blev så glad över att ännu en pusselbit fallit på plats!
Skit i vad det står i din födelseattest, var i din egen ålder!
Det betyder inte att smita från ansvar, tvärsom! Om man vet vem man är kommer resten automatiskt!
Vet inte om jag lyckas förklara hur jag menar.
Så googlade jag på professorn och till min glädje fann jag honom på Arbetshälsoinstitutets sida!
Här är ett par citat från en tema sida;
Vad jag själv kan göra för att bättre orka arbeta
Acceptera dig själv och tänk att varje ålder är en bra ålder.
Se till att vara fysiskt, psykiskt och socialt aktivt och sköt om din fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga varje dag.
Sunda matvanor och tillräcklig sömn och vila gör att du mår bättre och lever längre.
Se till att bevara din lust att lära dig nya saker och att det känns bra att lära sig nya saker.
Se över din inställning till arbete och livet i övrigt och gör en bedömning av vad som bra eller dåligt i den och fundera över vad som kan förbättras.
Utnyttja ditt kunnande, din arbetserfarenhet och tysta kunskap. Visa även andra att du har mognat psykiskt och att det finns behov av dina färdigheter.
Acceptera att människor är olika och fundera hur du kan få stöd i din arbetsgemenskap för att orka arbeta.
Ändra ditt sätt att arbeta, ta fler mikropauser (2–3 min.), ändra ordningen på arbetsuppgifterna eller rutinerna och variera arbetstempo.
Låt din chef veta vilka dina individuella behov är i arrangemangen på arbetsplatsen.
Diskutera med företagshälsovården i tid och öppet om dina problem med att orka arbeta.
Kom ihåg och påminn också andra om att åldersdiskriminering är förbjuden – var och en har rätt att arbeta i ett arbete som lämpar sig för den ålder man befinner sig i och också förvänta sig det av dem som organiserar arbetet.
Åldrande
På dessa sidor granskar vi åldrandet ur arbetslivssynvinkel främst bland den 45–64-åriga befolkningen.
Avgränsningen är viktig därför att
verkningarna av åldrande börjar märkas i detta skede av livet
det fortfarande finns tillräckligt med tid att göra det lättare att kombinera åldrande och arbete.
Åldrande för med sig både positiva och negativa förändringar. Även om hälsotillståndet och funktionsförmågan oundvikligen försämras i takt med stigande ålder, ger den psykiska mognaden oss goda möjligheter att klara oss i arbetslivet. Lärande är inte beroende av ålder. Det viktigaste är att förändra våra attityder till åldrande och därigenom våra sätt att handla. I ett bra arbetsliv behövs människor i alla åldrar. Människor i olika åldrar har olika egenskaper och starka sidor och samarbetet mellan dem måste utnyttjas så att det gynnar alla. Detta är en utmaning även för cheferna.
Gå in på den sidan och läs - är mitt tips!
Har bara skummat igenom någon sida, men känner på mig att där finns en massa (självklara?) bra saker!
Kram!
Läs:"Gud finns nog inte" - kommer i sept.
Vill göra lite reklam för en bok som kommer ut i september.
Min kompis Vanja har illustrerat den så härligt!
Gå in på sidan; htpp://www.gudfinnsnoginte.se
Väldigt roligt och tänkvärt skriven!
En välkommen bok som borde skrivits för länge sedan!
Kastar omkull några av våra starkast cementerade trosuppfattningar!
Min kompis Vanja har illustrerat den så härligt!
Gå in på sidan; htpp://www.gudfinnsnoginte.se
Väldigt roligt och tänkvärt skriven!
En välkommen bok som borde skrivits för länge sedan!
Kastar omkull några av våra starkast cementerade trosuppfattningar!
måndag 14 juli 2008
Några som inte älskar oss håller på att förändra detta land.
Några som inte älskar oss håller på att förändra detta land.
Läs den boken av Maria-Pia Boëthius!
Titeln tagen fritt efter SLAS text "några som inte älskar detta land håller på att förändra det." Enligt Maria-Pia Boëthius Låna den på biblioteket vet ja!Passa på så länge vi har kvar den instansen!
Hon skriver så genialiskt om, de rika och mäktiga elitens revolution, riktad mot samhällsidéerna om rättvisa, solidaritet och fördelningen av jordens resurser.Hon beskriver också:Ockupationsmaktens röst, som är lika med - dagens medier, enligt en av mina förebilder Dennis Potter, dramatiker som skrev direkt för tv.Han dog i cancer för c:a 10 år sedan och kallade sin cancer för "Rupert Murdock" vilket säger en del om hans syn på en del av media.
M-P B gav ut denna bok 1999 och den är mer aktuell än någonsin.
Läs den boken av Maria-Pia Boëthius!
Titeln tagen fritt efter SLAS text "några som inte älskar detta land håller på att förändra det." Enligt Maria-Pia Boëthius Låna den på biblioteket vet ja!Passa på så länge vi har kvar den instansen!
Hon skriver så genialiskt om, de rika och mäktiga elitens revolution, riktad mot samhällsidéerna om rättvisa, solidaritet och fördelningen av jordens resurser.Hon beskriver också:Ockupationsmaktens röst, som är lika med - dagens medier, enligt en av mina förebilder Dennis Potter, dramatiker som skrev direkt för tv.Han dog i cancer för c:a 10 år sedan och kallade sin cancer för "Rupert Murdock" vilket säger en del om hans syn på en del av media.
M-P B gav ut denna bok 1999 och den är mer aktuell än någonsin.
onsdag 9 juli 2008
FK ändrar formulering!
Vilken tur - Anna Olsson
och alla andra
att ni ej behöver vara döende
för att få er sjukpenning från FK!
det räcker visst med
att bara vara tillräckligt sjuk,
alltså bara på väg att dö…
om ni nu har rätt sorts cancer?
och alla andra
att ni ej behöver vara döende
för att få er sjukpenning från FK!
det räcker visst med
att bara vara tillräckligt sjuk,
alltså bara på väg att dö…
om ni nu har rätt sorts cancer?
söndag 6 juli 2008
Hitta vilse
Det finns så många yttre omständigheter man kan skylla på för att inte följa sin inre övertygelse.
Men hur kan jag välja bort det jag vet med mig, skulle göra mig gott?
Är det vanor, gener eller inlärda mönster?
Den gamla vanliga frågan; arv eller miljö?
En kombination säkert!
Önskar att jag kunde få sinnesro de sista decennierna av mitt liv.
Att jag ska göra bra val, både för mig personligen och för minomgivning i stort.
Sluta ha skuldkänslor (som ständigt äter en) för saker jag inte kan påverka, men för den skull inte sluta kämpa i det lilla! Inte vara tyst i debatten om vårt samhälle!
Jag har redan försökt göra mina val vad det gäller miljö.
Har ingen bil, bara en skön gammal cykel och åker gärna tåg!
Försöker köpa närproducerad kravmärkt mat.
Har kommit därhän att jag kan avstå från svin, - oxkött.
Kyckling är på tur, - är inte riktigt där än!
Kommer att fortsätta äta fisk och skaldjur som är favoriter!
Äter gärna vilt även lamm och liknande frigående djur.
Etiskt kan jag inte förlika mig med att äta kött där djuren drivits upp i djurfabriker.
Inget svårt val, egentligen. Handlar mer om att sluta leva i gamla inrutade vanor.
Andligen har jag börjat våga släppa taget om mina rädslor.
Jag går mycket på min magkänsla och det som känns rätt och riktigt.
Lyssnar mycket inåt och har via självhjälpsböcker fått en större insikt i vad som är viktigt i livet.
Att göra det som känns rätt och lätt!
Inte kämpa för att passa in osv.
Att vi alla är vårat unika jag.
Att vi duger som den vi är.
Att kärleken är det största, vill jag gärna tillägga...
Hurra vad jag är bra, tror ni? Näe, det var verkligen inte så jag menade!
Misslyckas hela tiden!
Men hur kan jag välja bort det jag vet med mig, skulle göra mig gott?
Är det vanor, gener eller inlärda mönster?
Den gamla vanliga frågan; arv eller miljö?
En kombination säkert!
Önskar att jag kunde få sinnesro de sista decennierna av mitt liv.
Att jag ska göra bra val, både för mig personligen och för minomgivning i stort.
Sluta ha skuldkänslor (som ständigt äter en) för saker jag inte kan påverka, men för den skull inte sluta kämpa i det lilla! Inte vara tyst i debatten om vårt samhälle!
Jag har redan försökt göra mina val vad det gäller miljö.
Har ingen bil, bara en skön gammal cykel och åker gärna tåg!
Försöker köpa närproducerad kravmärkt mat.
Har kommit därhän att jag kan avstå från svin, - oxkött.
Kyckling är på tur, - är inte riktigt där än!
Kommer att fortsätta äta fisk och skaldjur som är favoriter!
Äter gärna vilt även lamm och liknande frigående djur.
Etiskt kan jag inte förlika mig med att äta kött där djuren drivits upp i djurfabriker.
Inget svårt val, egentligen. Handlar mer om att sluta leva i gamla inrutade vanor.
Andligen har jag börjat våga släppa taget om mina rädslor.
Jag går mycket på min magkänsla och det som känns rätt och riktigt.
Lyssnar mycket inåt och har via självhjälpsböcker fått en större insikt i vad som är viktigt i livet.
Att göra det som känns rätt och lätt!
Inte kämpa för att passa in osv.
Att vi alla är vårat unika jag.
Att vi duger som den vi är.
Att kärleken är det största, vill jag gärna tillägga...
Hurra vad jag är bra, tror ni? Näe, det var verkligen inte så jag menade!
Misslyckas hela tiden!
måndag 30 juni 2008
Dagens reflektion
Som jag ser det
har vi alla åldrar inom oss.
Vill bära med mig den lilla flicka jag en gång var.
Den omedvetna vetgiriga lilla 3 åringen
som ännu inte hade vetskapen om den oundvikliga döden.
Där och då visste jag iofs redan en del om det otrygga..
Kristina Lugn påminde mig om
att alltid komma ihåg den lilla flickan.
Att ha ett foto på sig själv i plånboken, från just den tiden
som en sorts erinran om att jag är skyldig mig själv
att leva upp till den jag en gång var ämnad att bli!
Ingen dum tanke faktiskt!
har vi alla åldrar inom oss.
Vill bära med mig den lilla flicka jag en gång var.
Den omedvetna vetgiriga lilla 3 åringen
som ännu inte hade vetskapen om den oundvikliga döden.
Där och då visste jag iofs redan en del om det otrygga..
Kristina Lugn påminde mig om
att alltid komma ihåg den lilla flickan.
Att ha ett foto på sig själv i plånboken, från just den tiden
som en sorts erinran om att jag är skyldig mig själv
att leva upp till den jag en gång var ämnad att bli!
Ingen dum tanke faktiskt!
söndag 29 juni 2008
Förväntansfull
Har fnulat en hel del på detta med förväntningar som vi har på varandra.
(men det blev nog en moralkaka!)
De förväntningar jag har på andra människor och
den eventuella besvikelse som följer med det
måsta jag väl själv ta ansvar för?
Om jag träffar ”mannen” i mitt liv
ska han då förverkliga mina drömmar?
Ska jag som ”kvinnan” i hans liv förverkliga hans?
Vi går in i en parrelation med varsin bild på hur vi vill att det ska bli.
Istället för att inse att vi är två individer
som ska leva sida vid sida.
Växa ihop, - inte växa ihop
För att nå dit behövs en rejäl portion tillit.
Min drömbild av ett levande förhållande är att låta var och en utvecklas sida vid sida.
Ge varandra utrymme att blomma, då först kan det bli hållbart.
Jag utgår då ifrån att man väljer att bli ”ett par” på grund av en attraktion?
De flesta människor väljer kanske att leva i symbios och det kan man visst göra - ett tag,
under själva förälskelsen!
Men när sedan vardagen kommer med sina trista sysslor.
Det är då det svåra börjar.
När det grå och den oerotiska vardagen tränger sig på,
när vi ibland glömmer bort varför vi lever med varandra
och börjar snåla på kärlek och ömhetsbetygelser.
Sedan blir vi besvikna över att det inte blev så som vi hade ”tänkt” och förväntat.
Letar sedan kanske bekräftelse på annat håll, för att bevisa att vi fortfarande duger.
Allt detta skulle vi inte behöva om vi litade på vår egen personlighets kraft
och att vi aldrig kan äga eller ha kontroll över en annan människa.
Kanske är det därför jag lever ensam?
(men det blev nog en moralkaka!)
De förväntningar jag har på andra människor och
den eventuella besvikelse som följer med det
måsta jag väl själv ta ansvar för?
Om jag träffar ”mannen” i mitt liv
ska han då förverkliga mina drömmar?
Ska jag som ”kvinnan” i hans liv förverkliga hans?
Vi går in i en parrelation med varsin bild på hur vi vill att det ska bli.
Istället för att inse att vi är två individer
som ska leva sida vid sida.
Växa ihop, - inte växa ihop
För att nå dit behövs en rejäl portion tillit.
Min drömbild av ett levande förhållande är att låta var och en utvecklas sida vid sida.
Ge varandra utrymme att blomma, då först kan det bli hållbart.
Jag utgår då ifrån att man väljer att bli ”ett par” på grund av en attraktion?
De flesta människor väljer kanske att leva i symbios och det kan man visst göra - ett tag,
under själva förälskelsen!
Men när sedan vardagen kommer med sina trista sysslor.
Det är då det svåra börjar.
När det grå och den oerotiska vardagen tränger sig på,
när vi ibland glömmer bort varför vi lever med varandra
och börjar snåla på kärlek och ömhetsbetygelser.
Sedan blir vi besvikna över att det inte blev så som vi hade ”tänkt” och förväntat.
Letar sedan kanske bekräftelse på annat håll, för att bevisa att vi fortfarande duger.
Allt detta skulle vi inte behöva om vi litade på vår egen personlighets kraft
och att vi aldrig kan äga eller ha kontroll över en annan människa.
Kanske är det därför jag lever ensam?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)