Det finns så många yttre omständigheter man kan skylla på för att inte följa sin inre övertygelse.
Men hur kan jag välja bort det jag vet med mig, skulle göra mig gott?
Är det vanor, gener eller inlärda mönster?
Den gamla vanliga frågan; arv eller miljö?
En kombination säkert!
Önskar att jag kunde få sinnesro de sista decennierna av mitt liv.
Att jag ska göra bra val, både för mig personligen och för minomgivning i stort.
Sluta ha skuldkänslor (som ständigt äter en) för saker jag inte kan påverka, men för den skull inte sluta kämpa i det lilla! Inte vara tyst i debatten om vårt samhälle!
Jag har redan försökt göra mina val vad det gäller miljö.
Har ingen bil, bara en skön gammal cykel och åker gärna tåg!
Försöker köpa närproducerad kravmärkt mat.
Har kommit därhän att jag kan avstå från svin, - oxkött.
Kyckling är på tur, - är inte riktigt där än!
Kommer att fortsätta äta fisk och skaldjur som är favoriter!
Äter gärna vilt även lamm och liknande frigående djur.
Etiskt kan jag inte förlika mig med att äta kött där djuren drivits upp i djurfabriker.
Inget svårt val, egentligen. Handlar mer om att sluta leva i gamla inrutade vanor.
Andligen har jag börjat våga släppa taget om mina rädslor.
Jag går mycket på min magkänsla och det som känns rätt och riktigt.
Lyssnar mycket inåt och har via självhjälpsböcker fått en större insikt i vad som är viktigt i livet.
Att göra det som känns rätt och lätt!
Inte kämpa för att passa in osv.
Att vi alla är vårat unika jag.
Att vi duger som den vi är.
Att kärleken är det största, vill jag gärna tillägga...
Hurra vad jag är bra, tror ni? Näe, det var verkligen inte så jag menade!
Misslyckas hela tiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar