En konstig lördag den 14:e, som säkert hade blivit mera uppmärksammad som en "fredagen den 13:e", med tanke på att jag och många med mig vaknade upp till ett oväntat vinterlandskap!
En c:a 1decimeter tung blötsnö la sig på våra elledningar och gav oss strömavbrott på sex timmar, vilket är rätt anmärkningsvärt här i Stockholmstrakten.
Men jag hade ändå lite tur, som precis hann brygga morgonfikat innan allt slogs ut telefon, varmvatten och nätet, plus allting annat som kräver ström! Fruktansvärt sårbart samhälle vi har skapat!
Efter en lång väntan och så småningom undran över om middagen skulle bestå av kall mat, om allting skulle tina i frysen och om jag skulle ge mig iväg och äta middag på stan gjorde att jag blev lätt stressad!
Fredagen den 13:e som för många är en otursdag har aldrig varit min otursdag, utan tvärtom.
Kanske var det bara en slump, men det fick mig att äntligen fatta ett traumatiskt beslut, som jag länge ruvat på.
Jag har nämligen  ett alldeles speciellt förhållande till hår särskilt mitt eget, men även andras.
Det vackraste jag vet är ett långt och välskött hår, på både män och kvinnor!
Har alltid velat ha ett långt (ju längre desto bättre) böljande hår, men har aldrig riktigt haft den rätta hårkvalitén för en yvig man.
Periodvis har jag varit ganska stolt över mitt mörka och självlockiga hår, men på senare år har jag kämpat en ojämn hårkamp som jag nu gett upp!
Sjukdom och annat har gjort håret slitet och tunnt och jag var verkligen urless på det!
En plötslig inpuls och ett möte med en frisör som jag gick hos för länge sedan, fick mig att slå till på direkten! Fick en tid med en timmes varsel! Vet att hon är skicklig så jag la mitt hår i hennes händer!

Nu - bokstavligen, är jag kortklippt och har ännu inte hunnit vänja mig förstås, men jag ångrar inte att det äntligen blev gjort!
Kanske det kan ge mig en liten extra kick, när så äntligen våren framhärdar?!!!