Ny stor "dipp" i den ständiga kampen mot min utbrändhets deppighet!
Har fört en ojämn kamp denna vinter, som på något sätt kulminerade i denna månad april!
Har verkligen kämpat och har haft så nära till att ge upp. Nu kanske jag har fått styrfart igen?
Svårt att veta vart det bär av. Behöver mycket mer sömn, fokus och stabilitet.

Få av mina nära och kära vet hur jag egentligen har det.
Orkar inte förklara och beskriva känslan, som bara gör dem nedstämda.
Försöker att hitta styrkan inom mig själv.
Vill så gärna ge dem positiv energi, men det är svårt att hålla den fasaden uppe, när allt är en kamp om att hålla huvudet ovanför vattenytan, samtidigt som jag brottas med /mot tiden som går...

 

Valborg närmar sig och jag ser med tillförsikt fram emot våren som sent om sider börjar ge sig tillkänna.
Kommer att bli en riktigt bra sommar, om jag får bestämma!