Lite nostalgi

Söndagseftermiddag.
Sverige spelar hockey mot Finland i LG cup. Tv´n står  på i bakgrunden. Gillar när Sverige spelar, trots att jag knappt känner till spelarna längre! Tappade lite fokus när min favorit Mats "Sudden" Sundin la av för något år sedan. Skämt å sido, så var det i alla fall i den vevan, men kanske av lite fler orsaker!
Märkligt, men ishockeyn har gått som en röd tråd genom mitt liv, ända sedan jag var i  tonåren och stod och hejade vid rinken på Rödstuhage i Tumba och höll i klockan och andra värdesaker åt någon kille jag var förtjust i just då! Bodde sen något år i Södertälje, där mina barns far hade sitt föräldrar hem och då blev det SSK för hela slanten! Men tänk så hockeyn har förändrats sedan dess! Till det sämre tycker jag.
På 1970-talet så "spelades" det verkligen ishockey, utan en massa onödigt fula knep.
Älskade att se Sveriges matcher mot dåvarande Sovjet och Tjeckoslovakien t ex. Nu verkar finliret komma i andra hand och det som gäller är att jävlas med motståndarna så mycket som möjligt... Har svårt för det. Själva andemeningen med att spela artistiskt och tekniskt går förlorad, tycker jag som var med förr...

Bägge mina söner har spelat hockey, främst i Tyresö Hk.
Deras pappas intresse smittade tidigt av sig på dem och han blev också en hängiven tränare.
Den äldste sonen gick så långt som till Djurgårdens A-lags juniorer, minsann!
Minns många långa helgturneringar tillsammans med andra hockeyföräldrar runt stockholms olika utomhusrinkar - märk väl! Med stelfrusna fingrar och tår oftast tidiga helgmornar!
Men vi hade mycket kul och en väldigt fin gemenskap och många härliga minnen har jag kvar från den tiden! Inte minst från en bussresa till Österrike. En kombinerad hockeyturnering och skidresa med familjer och deras fantastiska tränare Ola Ohlsson! Det var en resa jag aldrig glömmer!