UNDERBART!!!
Nu har jag fått hem en lånedator av min yngste son.
Tack, snälla Ronny!
En sten föll från mitt hjärta och jag kan börja andas normalt - igen!
Nu gäller det bara att försöka bli vän med denna apparat som det är något annorlunda design på, än den jag hade tidigare!Det tar ju ett tag att vänja sig, juh... Men vilket lyft!
Inte klokt vilket beroende jag har skapat mig! Livlinan ut mot "verkligheten"... eller?
Nåväl, nu ska jag försöka använda den med måtta och lägga in alla favoriter som jag behöver, för min överlevnad! ;) Tjohooooooo!
2 kommentarer:
ÅÅÅhhh så bra! Vilken Prins han är Ronny! Då är Du på banan igen, Du har varit saknad. Jag tycker inte det handlar om beroende... mer att det faktiskt är ett så bra sätt att kommunicera och ha kontakt och även få utlopp för kreativitet (jo det tycker jag! Du skriver ju blogg o poesi osv osv), plus förstås all musik osv!! Jag kan inte klara mig utan datorn!
Välkommen tillbaka!
kram!!!
Marika
Tack kära syster!
Jo men visst, det håller jag verkligen med om... att det är en kreativ syssla, att skriva och kommunicera här ute, absolut!
Bara denna känsla att inte kunna googla på olika saker man undrar över, blev en märkbart hämmande känsla under dessa ofrivilligt datorlösa veckorna!
Kram te´baks!
Skicka en kommentar