är så skört, skrev Bodil Malmsten i sin senaste blogg.
Jag kan förstås bara hålla med!
Varje dag är en gåva.
Vilken klyscha, säger säkert många, men jag försöker se det på det viset.
Har gråtit så mycket i mitt liv över saker som inte blivit som jag velat, istället för att se på det jag faktiskt hade och att jag själv styrt mitt liv åt olika håll.
Vissa saker i tillvaron går inte att påverka, då får man släppa det.
Men i det jag kan försöker jag påverka...
Vill ju tro på att var och en av oss har en resa som vi har ansvar för och som det kanske finns en mening med.
Jag har gjort en mängd usla val i mitt liv, som har färgat hur jag lever idag.
Men det går inte att vrida klockan tillbaka, så jag väljer att ta det som det kommer idag och se de ljuspunkter som finns.
Har avslutat en del,negativa och energislukande relationer och rensaten del i röran!
Är ärligare, framförallt mot mig själv. Är det något jag vill ha eller behöver så försöker jag säga det även om jag inte alltid får de svar jag har önskat!
Som ½ sjukskriven, arbetslös och ensamstående borde jag hänga med huvudet.
Visst har jag gjort det också. Varit deprimerad i flera år och inte velat leva.
Jag har gjort en resa som jag inte vill ha ogjord och vågar säga att jag är glad över att jag försiktigt har börjat hitta ut på andra sidan...
Var rädda om varandra och gå på er magkänsla, kämpa inte så förbannat och avsluta sådant som känns negativt,
- är mitt enkla(?) råd.
Gläder mig åt mina nära och kära som betyder mest av allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar