Tiden... som är svår att få grepp om och förstå sig på...
Jag menar att det är som om vi lever i olika tidsperspektiv, beroende på vad vi gör av den, men framför allt beroende på vilken ålder vi befinner oss i! Låter det skruvat?
Just det, det är vad tiden är... skruvad, som en spiral!
Mer än så ska jag inte (just nu) fördjupa mig i denna filosofiska fråga!
Är ganska trött, men styrkt efter några roliga men hektiska dagar i det fagra Värmland!
Min fina väninna Lena kommer därifrån och när vi nu skulle göra ett teaterbesök där, ville hon passa på att visa mig sin hembygd och hon är en strålande guide och reskamrat!
Tidig lördagmorgon for vi då iväg i hennes bil, vilket alltid är lika kul eftersom hon dessutom är en riktigt bra chaufför!
Tre väldigt intensiva dagar där vi hann se och göra rätt mycket!
Först till Töcksfors, en liten ort nära norska gränsen där vi fick låna Lenas släktstuga som låg väldigt charmigt och mysigt på en höjd alldeles vid en badsjö.
Vi hann med ett dopp, lunchade och tog en promenad i området, där båtklubben rustade för en kväll med lövad dansbana och dansbandet "Brittaz" som höll på att rigga, men under deras soundcheck bröt värsta ovädret plötsligt ut!
Himlens portar öppnade sig och ett kraftigt monsunregnsliknande oväder satte stopp för all fortsatt aktivitet! Vi var glada över att vi precis hann in från vår promenad och det blev inte mycket av den danskvällen som helt kom av sig, tyvärr.
I strålande solsken kom vi dit, efter att ha checkat in på vandrarhemmet i Sunne.
En lång föreställning på 5½ timme väntade, inklusive två stycken pausavbrott, med fika och mat!
Vilken fantastisk föreställning vi fick vara med om!!!
Helt uppslukade, glömde vi lätt bort träsmaken från bänken!
Härlig suggestiv musik förde oss genom hela föreställningen, vackert fantasifulla och färgrika kläder inspirerade av folkdräktstraditionen och lysande aktörer som gjorde en fysiskt väldigt krävande föreställning!
Efter föreställningen tog vi en kort biltur upp på ett högt berg som jag i skrivande stund tyvärr inte minns namnet på, med en utsikt över en grandios natur och med solnedgångens allra sista guldskimrande strålar i horisonten! Så vackert att jag blev tårögd!
På vandrarhemmet hade vi bokat ett fristående gammalt pitoreskt litet stockvirkeshus, en sk vävarstuga, där vi landade mjukt efter denna dags äventyr!
Dagen där på, fortsatte vi mot Mårbacka där det hanns med en guidad tur på Selma Lagerlöfs vackra gård! Vilken fantastiskt stark kvinna hon måste ha varit!
Kan inte ha varit lätt att som kvinna hävda sig i denna så totalt mansdominerade tid.
Men hon fick respekt med sig genom sitt skrivande och värv, inte minst därför att hon lyckades köpa tillbaka sitt älskade Mårbacka efter att den gått ur familjens händer, genom de pengar hon fick ur sitt Nobelpris. Skulle kunna berätta mer om hennes kamp för kvinnans rösträtt och hennes samhällsengagemang för de fattiga, men det finns att läsa om på annat håll för den som är intresserad!
Senare samma dag var vi hos några vänner på lunch i deras prästgård utanför Karlstad och slutligen hade Lena vänligheten att köra en liten avstickare till Guldsmedshyttan och kyrkogården där min far är begravd. Det kändes fint att se att gravplatsen var intakt då jag sällan har möjlighet att besöka den.
Jag planterade en liten rosenbuske och fick en stunds stillhet i tanken, med honom.
Så kom vi hem välbehållna och med en massa intryck.
Idag har jag bara vilat, handlat och stökat lite här hemma.
Men tänk så mycket man hinner med - om man lägger manken till!
Tick, tack - tiden flyger och jag måste som sagt erkänna att jag inte förstår mig på den chimära tiden... som så snart vi föds r i n n e r ut, likt sanden i ett timglas...
